Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDEBERGS MAJESTÄTSBROTT.’ 95
konstitutionela samhällets högste embetsman, rättvisans högste
vårdare tänkte om den nya makten, hvars tillvaro grundlagen
gaf sitt skydd, framgår alldeles tydligt ur
följande yttrande i
ett bref från honom till en
nyligen afgången konseljledamot.
»Tidningsskrifveriet
—
skrifver excellensen Rosenblad till biskop
Kullberg i juni 1832 —
är en från afgrunden i senare tider
uppstigen oren ande, att störa samhällens och enskildes lugn.
Kammarherren Silfverstolpe *) stälde hos oss så till, att den
icke kan utan genom våldsam skakning nedstörtas i det orena
djup, hvarifrån den kommit.»
Måhända tänkte sig också Rosenblad, Lagerbjelke med
flere af den gamla tidens män, att »tidningsskrifveriet» skulle
kunna störtas derigenom, att den offentliga åklagarmakten fram-
stälde den gamle konungen, hvars person folket vördade, som
föremål för den oppositionela pressens smädelse, när den i
skarpa omdömen vände sig mot regeringsåtgärder,-— hvilka,
enligt deras teori, endast och allenast voro att betrakta som
konungens gerningar. Och nu
erbjöd visserligen icke Afton-
bladets redaktör, men en af dess medarbetare, ett sällsynt till-
fälle att statuera ett exempel. Kapten Lindeberg, nu sedan
ett år medarbetare i Aftonbladet, hade i mars 1834 å- nyo in-
gifvit en skrifvelse till justitieombudsmannen, i hvilken han,
liksom i en förut ingifven skrift i samma ärende (1832), i starka
uttryck tecknade motiven till de förnyade afslag, han af rege-
ringen erhållit på sina itererade ansökningar att i hufvudstaden
få anlägga en teater, och uppmanade denne lagarnas och lag-
lighetens väktare att tillse, om lagar funnes, enligt hvilka detta
kunde honom förbjudas, och i sådan händelse, sin instruktion
likmätigt, vidtaga åtgärder, för att de samma, såsom icke öfver-
ensstämmande med grundlagen, måtte afskaffas. Här, om nå-
gonsin, kunde det påstås, att de om konungen nyttjade uttryc-
ken måste anses gälla konung Karl Johans person, enär kan var
i rEr
ill
*) Riddarhussekreteraren, kammarherren A. G. Silfverstolpe var medlem
af 1809 års konstitutionsutskott och synes enligt Rosenblads uppfattning haft
hufvudsaklig del i tryckfrihetslagens tillkomst. Han var dock 1812 icke star-
kare i sin vänskap, för den samma, än att han »för den store hjeltens skull»
gick in på indragningsmakten, endast reserverande sig mot det formela i pro-
ceduren. Kullberg hade skrifvit hans ärethinne, som hans efterträdare i Sven-
ska akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
