Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
r
HIERTA ÅTALAD FÖR URBOTA TRYCKFRIHETSBROTT. 105 kW
fl
säges, att»blickarna rikta sig på de skandinaviska rikenas förening
och på bernadotteska dynastien», ett förslag, som
Norge antages icke
kunna »fästa sig vid», då det ännu har »allt för smärtande min-
nen af den danska aristokratiens och den danska regeringens
usurpation».
I den politiska skandinavismens häfder kunde visserligen
detta yttrande och denna artikel förtjena en
plats. Men der är
den glömd. I stället förvaras dess minne i de svenska officiela
tryckfrihetsåtalens protokoll. Herr Fredholm, efter uppdrag af
justitiekansleren och på hofkanslerens yrkande, kom åter igen
till södra kämnärsrätten, påstående ansvar mot Lars Hierta enligt
tryckfrihetsförordningens 3 § 9 mom. (»smädliga, förgripliga eller
till osämja med främmande makter syftande omdömen och yttran-
den om samtida nationer eller stater»), hvars hänvisning till
missgerningsbalkens kap. 6 § 5 och k. förordningen den 20 januari
1779 syftade till icke mindre än »landsflykt, spö eller fängelse,
efter som brottet är till». Aktor yrkade dock endast fängelse,
öfverlemnande åt domstolen att bestämma tiden »efter sin upp-
fattning af förbrytelsens storlek och vigt». Hierta afslöt sitt
svaromål med anhållan, att, derest juryn »mot all förmodan»
skulle anse honom skyldig, domstolen åtminstone icke måtte
»bestämma ansvaret högre, än hvartill en af chefspersonerne vid
hufvudstadens garnison för några år sedan kändes skyldig för en
3
försummad tjenstepligt, hvilken tillskyndade tredje man
tydande
’
penningförlust, nämligen
frikände Hierta den 1 augusti *).
en be-
Juryn
en dags fängelse».
Det seqvestrerade numret
skulle således lösgifvas; det blef dock först med numren af den 29
och 30 december, som det frigjorda numret af den 14 juni kunde
utgå till Aftonbladets prenumeranter utom Stockholm. Här
spåras »utdragningsmakten», som antagligen velat hämnas ar-
tikeln i 1833 års årgång!
Som riksdagsman väckte Hierta åtskilliga motioner och del-
tog emellanåt i diskussionerna, men det är icke särdeles ofta
han synes i riddarhusprotokollen. Redaktions- och skriftställar-
verksamheten i Aftonbladet hvilade ännu i allt för hög grad på
*) Äfven redaktionen af Morgenbladet åtalades; det åtalade numret för-
bjöds i de danska staterna och Kjöbenhavnsposten åtalades för en resonnerande
artikel öfver detta förbud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
