Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 RABULISTPERIODEN 1836- 39.
Erkebiskopsvalet efter Karl von Rosensteins död väckte i
hela landet det största deltagande, bland både lekte och lärde, ty
ur detta skulle äfven utgå presteståndets talman vid deninstun-
dande riksdagen, af hvilken oppositionen hoppades lika mycket,
som »systemet» befarade. Allmänna rösten uttalade sig för Johan
Olof Wallin, det/svenska Sions prydnad. Men att han icke skulle
låna sig åt eller lämpa sig för den plats inom riksdagsmaskine-
riet, hvilken nu kanske mer än någonsin för regeringen syntes
oumbärlig, var ingen hemlighet. För denna del af en erkebi-
skops kall kunde deremot ingen vara lämpligare än vicetalman- ■
nen vid förra riksdagen, biskop Wingärd i Göteborg (ur hvars
publicistiska språkrör på platsen vi anfört en strof om Aftonbla-
det). Liksom för att förbereda opinionen bland de väljande ut- ,
kommo kort före valet handlingarna rörande prestmötet i Göte- .1
borg 1836 med Wingårds »herdabref» till embetsbröderne, åt hvil- j
ket officiela bladet genast egnade »en djup och snart sagdt vörd- i
nadsfull hommage», men Hierta en spetsig kritik i en följd af
artiklar. Först visar han, hur orätt biskopen bedömer tidsandans .
inverkan på literaturen, konsten och industrien, gendrifver derefter J
hans »allmänna stats- och verldsåsigter» och specielt hans be-
klagande öfver »sista riksdagens försök att förringa konungamak-
ten». »Folkviglarne», säger biskopen, borde dock icke kunna
vinna sina afsigter, emedan allvaret hos svenska folket väl sitter
‘
djupare, än att det kan bortfläktas af »dagbladsvädret» —
emot
hvilket oväder Hierta sätter »biskopsvädret» som antites. Afton- j
bladet hade redan i början af februari —
valet egde rum den 1
mars
—
framhållit »det lysande tretalet» Wallin, Tegnér och Fran-
zén som ett lämpligt förslag för erkebiskopsstolen och fäst en var-
nande uppmärksamhet på de starka bearbetningarna för »en an-
।
nan man, hvilken eljest icke har mycket för sig, utom att han
är en fin och ifrig politisk ledare»*). Valet utföll emellertid så, ]
§
*) En “liten inblick sä väl i »braheväldet» som specielt i dessa bearbet-
ningar ger en bland Askelöfs bref i k. biblioteket förvarad skrifvelse till honom
frän en öfverste, som beklagar den kallsinnighet, han mäst röna af Brahe och
hofomgifningen vid konungens genomresa i Karlstad senare på äret 1837, oak-
tadt han användt stor verksamhet både för genomdrifvande af regeringens ön- J
skan, att Wingärd skulle få förslag till erkebiskop, och att excellensen Brahes ,
föreslagna reform af allmänna läroverken skulle i Karlstads konsistorium vinna
framgång, »som ock lyckades». Vidare åberopar öfversten sin ihärdighet att
bearbeta en för regeringen önskvärd sinnesstämning och en sansad tidnings- .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
