Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WMWMWW
270
”T I ARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
I
vänner: okunnighet, oärlighet, svek, falskhet o. s. v., och frågar,
om de utkastat dylika ord mot majoriteten. Består icke vår
tids ridderlighet till en stor del i humanitet och tolerans? »Några
hafva sökt uppvärma .majoritetens känslor medelst antydningar
på hotelser, som skulle skett utom detta hus» . . .
8om åskan rullade stampningar och vreda ljud öfver riddar-
hussalen vid dessa ord ur Hiertas mun. Häftiga skrik. »Ut
med honom!» ropades det från flere håll. Hierta stod upprätt på
sin grefvebänk, med orubbadt lugn, under det bullret pågick.
Det dröjde ovanligt länge, innan landtmarskalken förmådde åter
förskaffa honom ljud. »Jag tror mig af det sätt, på hvilket man
gifvit en vink om dessa hotelser —
fortfor talaren —
icke obe-
rättigad att anse mig vara en af dem, på hvilka i sådan händelse
möjligen en eller annan talare har syftat, och jag anser mig på
denna grund äfven ega rätt att yttra mig i anledning deraf» . . .
»Med den öppenhet, som är hvarje offentlig mans första pligt»,
medger han, »att hotelser verkligen förekommit i afseende på denna
fråga», men, så vidt honom är bekant, hafva de »endast varit af
den allmänna beskaffenhet, som den menskliga erfarenheten i
alla tidehvarf och historien nästan på hvarje dess sida lemnar
till varning för hvarje allt för envist och ihärdigt motstånd mot
den framskridande politiska utvecklingen». Hotelserna angå
således icke den närvarande öfverläggningens frihet och hade
icke bort framkalla »så stora och dånande argumenter». Talaren
öfvergår derefter till försvar för det föreliggande förslagets grun-
der, erkännande åtskilliga brister i dess detaljer. Han motbe-
visar farhågorna för valkorruption, för de konservativa elementens
försvinnande, och erinrar, att »majoriteten inom detta hus, äfven
under senare tider, icke alltid varit ett värn för friheten», hvarpå
exempel anföras. Alla doktriner, som hvilat på sant logisk
grund, hafva alltid banat sig väg, derom vitna både den poli-
tiska och den religiösa historien. Äfven detta förslags princip
skall göra det; men många strider skulle sparas, om adeln och
presteståndet redan nu
gjorde förslaget till lag, då de båda
stånd, som redan antagit det (derom hade under diskussionens
fortgång deputationer underrättat), säkerligen icke skulle draga
i betänkande att »medgifva de modifikationer i detaljerna, som
skulle af en älskad konung och dess regering anses erforderliga».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>