Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
QS
280 LARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
I
fp
Afskaffande af husagan föreslog Hierta likaledes vid jultiden
1847, i en varmt skrifven motion, som efter någon diskussion
remitterades till lagutskottet. Till och med reformvänner på
riddarhuset ryggade tillbaka för en sådan förändring af gammal,
god lag. All ordning i landet skulle äfventyras, om husbonde
ej mer finge aga hustru, barn och tjenstfolk! Naturligtvis föll
motionen.
Samma öde drabbade Hiertas förslag om verksamhet från
statens sida för införande af chaussébygnad i stället för vanligt
så kalladt vägunderhåll. Men nyttan af detta förslag erkändes
dock, innan det afslogs.
Om afskaffandet af landsförvisningsstraff för affall från den
»rena evangeliska läran» instämde Hierta (29 december 1847)
med en motionär i frågan, hvars snara framgång han förutser,
trots nu förväntadt afslag. »Vår egen kyrka och vår lag äro re-
dan sjelfva för mycket katolska —
invände Hierta mot talet om
faran af katolskt proselytmakeri —
det vill säga, de förbjuda
vid strängt straff det, som likväl skulle utgöra protestantismens
egentliga väsen, friheten att belysa tron med förnuftets fackla.»
En annan motion för honom till tanken på försvarslöshet och
fattigväsen; att åkerbruket och näringarnas förkofran fordra om-
sorgsfull vård om kreaturen, derom är man ense, men icke om
erkännande af samma sats i afseende på menniskan. Icke blott
nyttans synpunkt, äfven religionens bör leda oss vid afpassandet
af samhällets skyldigheter i detta afseende (1848, 4 januari). I
tullfrågornas behandling deltager Hierta som förr, med lika stor
ihärdighet och lika ringa framgång bekämpande de enskilda in-
tressenas planer att gälla för allmänt väl. Som sakkunnig fabri-
kant och grosshandlare framstår han icke dess mindre i de vid-
lyftiga memorial, med hvilka han beledsagar tulltaxepropositio-
nen till bevillningsutskottet eller riktar diskussionen om utskot-
tets betänkande. Att vilja beröfva fabrikerna en skilling af de-
ras skyddstull hette att ruinera de inhemska näringarna, men
att höja tullen på lifsförnödenheter fick ej kallas att fördyra ar-
betarens dagliga bröd. Både på riddarhuset och i Aftonbladet
stred Hierta mot protektionismen i alla dess upplagor; hvad sär-
skildt artiklarna bomullsgarn och sockerraffinad beträffar, torde
deras plats i 1848 års tulltarif måhända icke sakna allt samband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
