Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
BE
HIERTAS SKÅL ATT SÄLJA AFTONBLADET. • 289
T
i afseende på den egendom, hon före eller under äktenskapet
ärfver eller förvärfver».
Det synes både af Hiertas motioner och af hans öfriga
verksamhet vid de båda senare
riksdagarna, att han.tröttnat vid
den rent politiska striden. Hans första mål, att mot Karl Johans
styrelsesätt häfda konstitutionens helgd, var vunnet, i folkmed-
vetandet hade grundlagen trängt djupare än förut och öfvergrepp
i det gamla systemets stil voro
ej mer möjliga. Den andra
hufvudfrågan, representationens ombildning, för hvilken han al-
•
drig hoppats framgång af Karl Johan, men desto säkrare af
Oskar, syntes nu sviken, åtminstone för den närmaste framtiden,
och en
sanning är, att allt ifrån 1847, då den kungliga repre-
sentationskomiteens verk blef färdigt, kände Hierta ett behof att
draga sig tillbaka. Hans förväntningar på ett ärligt omfattande
af en reform utan kungavalde eller klasselement, bygd på all-
männa valens om ock genom census något kringskurna grund,
hade blifvit svikna, han kunde icke neka, att han icke heller i
allmänna opinionen återfann det stöd, han 1840 tyckt sig ega för
en dylik reform. De sympatier, som
följde kung Oskars egen
person, gjorde sitt till att dela sinnena, och hvad Hierta redan
nu ansåg sig känna om konungens benägenhet för »allenasty-
rande», om hans liknöjdhet för representationsreformen, bidrog
än mera att låta honom känna tröstlösheten af en fortsatt strid
utan utsigt att, i samma grad som förr, ega allmänna opinionens
stöd. När härtill kommer dels rent fysisk trötthet, dels mer och
mer växande affärsverksamhet, är det icke underligt, om Hierta
begynte se sig om efter en ny kämpe, som kunde taga Afton-
bladet om hand och fortsätta dess strid med nya krafter under
de ändrade förhållanden, som inträdt. .
Af de gamla medarbe-
tarne dog Luttrop 1846, och Lilliecrona förlorade helsa och arbets-
kraft 1848. Hierta sökte sig först en handsekter och gérant
för tidningen *), men fann ingen. Ät en både politiskt och eko-
•
nomiskt antaglig köpare var han nu
benägen att lemna sitt
Aftonblad, som från den obetydliga »qvartavisan» växt till en
makt i samhället, hvilken, trots alla försök att göra dess oberoende
I
) Hierta till Thomander, 18 mars 1847. Samtidigt innehöll J. M. Roséns
»Acherontiska bref» bland andra uppgifter om Hierta och hans tidning äfven
den, att Ridderstad skulle öfvertaga Aftonbladet.
L. J. Hierta.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
