Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Lars Hierta i borgarståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
VALORDNING FÖR STOCKHOLM. HIERTA VALD 1859. .303
utsågs grosshandlaren Lars Hierta jemte män ur
magistraten och
de forna »klasserna» att bereda frågan. Dessa komiterades för-
slag till valordning antogs i hufvudsakliga delar vid ny allmän
sammankomst af de valberättigade, men
regeringen fann den
föreslagna lika rösträtten allt för radikal och stadgade sexgradig
röstskala. Stockholm indelades alltså för riksdagsmannavalen
1859 i fem valkretsar, af hvilka hvardera egde utse två riks-
dagsmän; och valmannen gaf 1 eller 6 röster åt sin kandidat,
allt efter debetsedelns storlek.
Hierta hade ifrigt arbetat för den lika rösträttens införande
i valordningen. Medborgarne, sade han i komiterades förslags
böra vara lika inför valurnan, liksom de äro lika inför lagen;
»folkets» betydelse har af gammalt högt skattats i Sverige, derom
vitnar till och med regenternes valspråk, sådana som »Folkets
väl min högsta lag», »Folkets kärlek min belöning»! När femtio-
årsdagen af den 13 mars 1809 festligt firades i Stockholm och
veteranen Karl Henrik Anckarsvärd talat för dagens minne,
talade Hierta för tryckfriheten och framhöll »några af de vitnes-
börd, historien lemnar i regenters erkännande, att i tryckfriheten
ligger det förnämsta värnet för deras egen säkerhet och folkets
kärlek» . . . Trots röstskalan valdes »den radikale» förfäktaren
af lika rösträtt och af folkets betydelse för vårt samhällsskick,
grosshandlaren, industriidkaren och husegaren Lars Hierta af
hufvudstadens första valkrets den 31 augusti 1859 till riksdagsman
i borgarståndet. Men bland Stockholms tio representanter var
han i röstetal den femte, ehuru han som kandidat blifvit or-
dentligen förhörd inför en samling valmän under ålderman Spång-
bergs presidium. »Det var icke utan, att denna examen hade
en viss karakter af menlöshet», skrifver Hierta i sin avtobiografi.
Den 20 oktober öppnades riksdagen, och Hierta erhöll ge-
nast sitt nya stånds förtroende att på kungl. slottet inhemta upp-
lysning om tiden, då deputationen för begäran om talmän kunde
erhålla företräde hos konung Karl XV. Med 51 röster utsedd
till elektor, valdes Hierta af elektorerne till ledamot af stats-
utskottet och inom utskottet till medlem af dess riksgäldsafdel-
ning. Härmed var åt Hierta inrymd en inflytelserik plats inom
ståndsriksdagen, hvars mäktigaste afdelning var statsutskottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
