Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Lars Hierta i borgarståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRID OM JERNVÄGSBYGNADERS PRIS. —
NORSKA FRÅGAN. 305 t
bete, som icke motsvarar sitt ändamål, som icke uppfyller de för-
hoppningar, nationen dervid fästat, glömmes aldrig.» —
»Det
är för staten som för den enskilde, skref Hierta, en stor skil-
nad, om en
utgift göres af de medel man
eger, eller om man
skall skuldsätta sig för ändamålet. I det förra fallet glömmes
kostnaden lätt, i det senare medför den sin egen ständiga på-
minnelse». *)
En af de frågor, som
häftigast upprörde sinnena-
vid denna
riksdag, var den norska, i hvilken hrr Hierta och Dalman intogo
alldeles samma
ställning, som de hvar mot annan redan 18’36 i
sina dagblad förfäktat. Dalman fick majoriteten på sin sida;
men den gamle politikern Hiertas uppträdande, icke mindre än
den mogne historikern Carlsons, bidrog kraftigt att under stridens
hetta sätta en dam för den patriotiska vredens svallvågor inom
riksdagen, innan dessa hunnit öfversvämma allt Sveriges land.
Nu stredo åter Lars Hierta och Aftonbladet samma strid, för-
svarande Norges sjelfbestämningsrätt i fråga om riksståthållar-
skåpets upphäfvande. Motståndarne utvecklade stor
skarpsinnig-
het i att —
ignorera riksakten. Från alla tidigare dokument,
situationer och möjligheter,-och icke ens dessa alltid fullt histo-
riskt beskrifna; hemtades skäl för den fordran, att äfven Sveriges
riksdag borde hafva sitt ord med i laget rörande den af stor-
tinget beslutna ändringen af en
paragraf i Norges grundlag, och
för att detta skulle kunna bedömas med tillräckligt retade sinnen,
framdrogos omsorgsfullt alla drag af unionel motspänstighet eller
småaktig jemlikhetsfordran hos till och med enskilda norrmän,
ehuru det norska stortingets förkastande af mellanrikslagen all-
deles tillräckligt sårat den svenska billighetskänslan. »Jag kan
icke neka, sade Hierta, att dessa från skilda håll sammanletade
heterogena anmärkningsanledningar, liksom premisserna i hr Dal-
mans motion, komma mig att minnas den bekanta besvärjelsesce-
nen i operan Friskytten, deri jägaren Casper är
syselsatt att
stöpa frikulor af allahanda ingredienser: »först det högra ögat af
en vipa och sedan det venstra af en
varglo och så några glas-
bitar af sönderbrutna kyrkfönster» —
och ändå fordras, för att
*) »Utdrag af L. J. Hiertas reservation vid statsutskottets betänkande år
1860 om statens jernvägar, i afseende på kostnadstorslag, bygnadssätt och
20
rörelsemateriel», 22 sid. 4:o med 1 tabell. Stockholm, 1860.
L. J. Hierta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
