Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lars Hierta i andra kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1869. BRUDGÅRVA. AEVÄPNING. GRUNDSKATTER. ORD. STATSANSLAG. 321
för hans erkänsla mot representationsförslagets kunglige framläg-
gare, och att han kände sig ytterst obehagligt berörd af detta
dilemma. Han fick också höra af sin »ridderlighet», både inom
och utom riksdagen; paralleler mellan förr och nu uteblefvo icke,
och af epitetet »den gamle eqvilibristen» funno belackarne honom
synnerligen väl förtjent.
»Om också någon utopi skulle ligga i motionen» om allmän
afväpning, framförd af J. Jonasson, ville Hierta dock icke vägra
den remiss, och tack vare Hiertas understöd vann motionären ett
godkännande af sina åsigter, när hans förslag slutligen —
lades
till handlingarna. Hierta var ännu fullt öfvertygad derom, att
»militärbudgetens tryck skall framkalla ett milissystem hos de
flesta folk och äfven hos oss», ehuru »yrkesmilitärernes fördomar
måste nötas bort, innan vi hinna dit». Det kunde derför ej
falla honom in att gifva det nu
föreliggande härordningsförslaget
sin röst.
Men att efterskänka grundskatterna —
nu var man kommen
till denna fordran —
ansåg Hierta ingalunda förenligt med sam-
hållets bästa. Gerna må en frivillig aflösning genomföras; »men
att helt och hållet efterskänka dem vore allenast att kasta en
del af de bördor, som härleda sig från äldre tider, och hvilka
hvila på jorden, som alltid har sitt värde, på andra medborgare,
hvilka kanske ingenting ega».
Detta år debatterades äfven frågan om riksdagens rätt
att rubba så kallade ordinarie statsanslag. Hierta erinrade om
alla de artiklar i Svenska biet och Svenska Minerva, som bestridt
denna rätt, och hur de gamla stånden, gemenligen två mot två,
bekämpat hvarandra i denna fråga. »Och dock har man
ej hun-
nit längre än att nödgas erkänna, att ingenting i grundlagarna
bestrider en sådan rätt», i hvilken »några vetenskapsmäns utlägg-
ningar» icke kunna göra intrång. Det var under fortgången af
detta yttrande, Hierta om en »vetenskapsman» i motsatta lägret
anmärkte, att han »af hr Jöns Persson skapat en typ, i det när-
maste lik den danskarne mena, när de tala om hr Sörensen», och
genom ett fortsatt resonnemang till slut kommit derhän, »att, i
hans tanke, vi allesamman inom kammaren, som icke kunna bi-
träda utskottets hemställan, böra betrakta oss som Jönsar eller på
DA
L. J. Hierta.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
