Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Lars Hierta som bokförläggare, fabrikant, grosshandlare, enskild man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
I
Z
M
SK
328 LARS HIERTA SOM BOKFÖRL., FABRIK., GROSSHANDL., ENSKILD MAN.
tryckeriegare, qvarstod han som ledamot i boktryckerisocieteten,
i hvilken han inträdt den 8 oktober 1829, och blef societetens
ordförande 1862, efter den segrande konkurrenten Karl Norstedts
död, samt innehade till sin egen bortgång denna hedersplats bland
Sveriges boktryckare.
Förlagsverksamheten utvecklade Hierta till en efter svenska
förhållanden betydande affär. »Han förstod den svåra konsten,
säger en minnestecknare*), att för litet ge mycket och ändå
vinna derpå, och sedan förtroendet en
gång var
vunnet, visste
allmänheten, att der Hiertas namn stod på titelbladet af en bok,
vår den också värd det åsatta priset.»
Vi ha omtalat denna verksamhets anspråkslösa början (sid.
41). Det dröjde fyra år, innan Hiertas samtliga förlag, utom
Aftonbladet, representerade ett värde af 10 000 rdr b:ko**),
men under 1833 begynte förlaget erhålla större omfattning. Det
var Läsebiblioteket, som
skapade den snabba tillväxten. Före-
taget att för ett oförsökt lågt pris sälja ett helt bibliotek af goda
romaner i svensk öfversättning ansågs af de erfarna förläggarne
som ett komplett vansinne. Men när Hierta tre veckor efter
det anmälan utgått erhållit 1 000 subskribenter i Stockholm och
1 500 i landsorten —
då prisade de hans »lyckliga stjerna i spe-
kulationsväg» ***). Washington Irving, Walter Scott, Cooper,
Paulding, Bulwer, Ingemann, Heiberg, Dickens, Mérimée hörde
till de för svenska allmänheten först presenterade utländska roman-
författarne. Svenska författare kommo snart efter. Under sti-
gande spridning fortgick första följden intill 1836, då 45 band
utkommit. Med titeln Nytt läsebibliotek utgåfvos åren 1836 —43
55 band och med undertiteln »Historiska afdelningen» 8 band
(Rottecks verldshistoria). Alla dessa voro i liten oktav. Tredje
serien, »
Läsebiblioteket, Veckoskrift och magasin för den sköna
literaturen», innehållande dels romaner, dels smärre uppsatser
med särskild sidföljd, utgafs 1844—46 i qvartformat, 1847—51 i
vanlig oktav; » Läsebiblioteket. Ny serie» utkom 1852—53, men
icke som tidskrift. I tjugu år hade således denna skönliterära
samling fortgått, innan den lemnade vädjobanan, på hvilken un-
der tiden många andra förläggare inträdt.
*) Svenska industriens män, lia häftet, Stockholm 1874.
**) Anförda bref af 20 september 1833.
**•) L. Hierta till V. Fröding 9 september 1833.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
