Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Lars Hierta som bokförläggare, fabrikant, grosshandlare, enskild man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNÄNGEN. STRÖMSBRO. MUNKSJÖ. KOMMUNALVÄRF. 333
gen blef större, än hvad afsättningen inom landet kräfde —
och på export var ej att tänka.
1846 grundläde Hierta i Stockholm en
svafvelsyrefabrik.
Från 1849 och under loppet af nära tjugu år var han som del-
egare medlem af styrelsen för Oeäe manufakturaktiebolag (Ströms-
bro) och från 1852 till 1872, med undantag af ett år, styrelse-
medlem i Stockholms gasbolag, i hvilket han egde ett stort an-
tal aktier. I flere andra aktieföretag var han delegare, stiftare
och styrelsemedlem; som
förlagsman för industriela företag, hvilka
af andra utförts, har han på mångfaldigt sätt bidragit till utveck-
lingen af ett sundt affärslif.
Som medegare i Sunds bolag i Norrland, anlagdt 1856, del-
tog Hierta i
sågverksrörelse. I förening med J. Lundström an-
lade han 1862 vid Munksjön nära Jönköping Munksjö bekanta
pappersbruk, grundadt för att införa en i Sverige ny tillverk-
ning, maskinpapper af halm. Asfaltpapp för takläggning, papp
i »långa banor» för vägg- och golfbeklädnad samt omslags-
papper utgöra fabrikens hufvudsakliga tillverkningar. 1872 sysel-
satte den öfver 100 arbetare.
Hierta blef icke förr än den 17 januari 1854 formenligt an-
tecknad grosshandlare i Stockholm och först den 14 juli 1868 i
handels- och ekonomikollegium inregistrerad som fabriksidkare.
Men kommunala förtroenden hade han innehaft allt ifrån 1839.
Från stadsfullmäktigsinstitutionens införande (1863) till 1871 var
han medlem af denna kommunala representation för hufvudstaden,
och i Stockholms läroverksstyrelse var han från 1854 ständigt
omvald ledamot.
Den verksamhet, åt hvars blotta omnämnande vi egnat detta
kapitel, är alldeles tillräckligt omfattande för att helt och hållet
syseisätta en vanlig mans tid och tankar, men för Hierta blef
den aldrig hufvudsak. Huru litet Hierta personligen var an-
lagd för affärsverksamhetens teknik, visas bäst deraf, att han un-
der mer än tjugu år aldrig brydde sig om
ordentliga bokslut,
nöjd med sitt minne och sina »kladdar». Hierta var en man
med universitetsbildning och politiskt verksamhetsbegär, som i
sin företagsamhet sökte en oberoende existens och, under oaflåt-
lig uppmärksamhet på sina värf, vann rikedom. Han var der-
emot icke, hvad så ofta uttalats, en af vinstbegäret drifven spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
