- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke (Folket i Bild) /
78

(1958) [MARC] Author: Jack London Translator: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Kapitel 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slog mot båten och skrapade längs dess sida. Nå, den stora
islossningen däruppe hade inte kommit ikapp dem ännu, tänkte
han när han slöt ögonen odi åter föll i sömn.

Det var full dager nästa gång han såg upp. Solen stod på
middagshöjd. En blick över de avlägsna stränderna och han
visste att han var på den mäktiga Yukon. Sixty Mile kunde
inte vara långt borta. Han var fasansfullt matt. Han rörde sig
sakta och fumligt osäkert, blev svårt andfådd och fick yrsel
när han ansträngt satte sig upp i aktern. Länge såg han på
Elijah men kunde inte avgöra om han andades eller inte och
Elijah var alltför omätligt avlägsen för att han skulle kunna
undersöka det.

Han försjönk i drömmar och meditationer igen. Då och då
bröt en stor tomhet in och en lång stund var allt borta trots
att han varken sov eller var medvetslös eller ens var
medveten om det. Det kändes mera som om kugghjulen i hans
hjärna inte ville gripa in i varandra. På detta ofta avbrutna sätt
tänkte han över sin situation. Han levde fortfarande och
troligen skulle han också överleva, men hur kom det sig att han
inte låg död tvärsöver båten däruppe på isvallen? Sen kom
han ihåg den stora slutansträngning han samlat sig till. Men
varför? frågade han sig. Det hade inte varit för dödsskräckens
skull. Han hade inte varit rädd, det visste han. Sen kom han
ihåg sin aning och det stora fynd som han trodde skulle
komma och han visste att sporren som fått honom att ta i var hans
längtan efter att sitta med i det spelet. Och varför? Vad
betydde det väl om han fick sin miljon? Han skulle dö han
likaväl som dom som aldrig kunde skaffa sig mer än
uppehället för dagen. Men de stora tomma luckorna i hans tankar
började komma allt oftare och han övergav sig åt den
underbara liknöjdhet som spred sig genom honom.

Han vaknade till plötsligt. Någonting inom honom viskade
till honom att nu måste han vakna. Plötsligt såg han Sixty Mile
inte mer än trettio meter bort. Strömmen hade fört honom ända
till dess dörr. Men samma ström svepte nu honom därförbi
ner mot vildmarkerna. Ingen var inom synhåll. Stället kunde
ha varit övergivet om det inte varit för röken som steg från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljkakjm/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free