Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL 9
I stället för att återvända till staden på måndag hyrde
Ljusan Dag slaktarens häst ännu en dag och red tvärs över dalen
upp mot höjderna i öster för att titta litet närmare på gruvan.
Här var det torrare och stenigare än där han varit dagen förut
och på sluttningarna växte nästan bara torra buskar, småvuxna
och täta och omöjliga för en häst att ta sig fram genom. Men
nere i ravinerna var det gott om vatten och där växte skogen
yppig. Gruvan var övergiven, men han njöt av den halvtimma
han klättrade omkring vid den. Han hade haft erfarenhet av
guldförande kvarts innan han drog upp mot Alaska och med
nöje märkte han hur hans gamla kunskaper kom tillbaka till
honom. För honom var historien mycket självklar. Det hade
sett lovande nog ut för att man skulle ha börjat gräva in en
tunnel i branten. Man hade slitit tre månader, pengarna hade
tagit slut, männen hade lämnat den för ett tag när de gav sig
ut för att skaffa sig arbete, sen kom de tillbaka och fortsatte
att gräva och hela tiden lockade fyndet och drog sig också hela
tiden allt längre in i berget, tills männen efter många år av
felslagna förhoppningar till sist hade gett upp och försvunnit.
Antagligen är dom döda vid det här laget, tänkte Ljusan Dag
när han vände sig om i sadeln och såg tillbaka tvärs över
ravinen mot det gamla malmupplaget och tunnelns svarta gap.
Liksom dagen innan följde han nu bara för ro skull gamla
fästigar och leder helt på en slump under det att han drog
sig mot krönet. Han kom ut på en vagnsväg som ledde uppåt,
följde den några kilometer, kom ut i en liten bergsomgärdad
dal där ett halvt dussin fattiga farmare odlade vin på de branta
sluttningarna. Därbakom steg vägen brant uppåt. De öppna
sluttningarna var täckta av torrt, tätt, risigt buskage men i
ravinerna växte höga granar, vildhavre och blommor.
En halvtimme senare, alldeles under själva topparna kom
han ut på en odling. Där jorden och sluttningen tillät det
fanns här och där oregelbundna fält av vin. Ljusan Dag kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
