Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två miljonerna träd ni planterar på sluttningarna. Åt allting
som är affärer. Åt allting det för med sig.
— Jag skulle se till att jag inte gjorde det, sade han.
Jag skulle vara den som ni helt skulle kunna bestämma över ...
— Det är vad ni tror ja. I verkligheten skulle det bli
annorlunda. Hon blev plötsligt nervös. Vi måste upphöra att
prata på det här sättet. Det låter nästan som om vi höll på att
pruta och köpslå »Hur mycket ger ni? Jag bjuder så högt. Jag
vill ha mer.» Så kan vi inte göra. Jag tycker om er men inte
nog mycket för att jag skulle vilja gifta mig med er och jag
kommer aldrig att tycka så mycket om er att jag kommer att
vilja bli gift med er.
— Hur vet ni det? frågade han.
— Därför att jag tycker allt mindre och mindre om er.
Ljusan Dag blev stum. Hans sårade känslor speglade sig tydligt
i hans ansikte.
— Ni förstår mig inte, ropade hon vilt, hon började förlora
sin självbehärskning. Det är inte på det sättet. Jag tycker ju
om er. Ju mer jag har lärt känna er ju mer tycker jag ju om er.
Och på samma gång har jag fått allt mindre lust att gifta mig
med er ju mer jag lärt känna er.
Detta gåtfulla yttrande gjorde Ljusan Dags förvirring
fullständig.
— Men fattar ni inte då? skyndade hon vidare. Jag skulle
ha haft mycket lättare för att gifta mig med Elam Harnish
när han just kom från Klondyke och jag träffade honom första
gången än jag skulle kunna gifta mig med er som ni är där ni
sitter framför mig.
Han skakade sakta på huvudet.
— Det där är lite för starkt. Ju mer ni lär känna en man
och ju bättre ni tycker om honom ju mindre vill ni gifta er
med honom. Förtrolighet leder till förakt. Det är vad ni anser,
antar jag.
— Nej, nej, ropade hon. Men innan hon kunde fortsätta
knackade det på dörren.
— De tio minuterna är slut, sa Ljusan Dag.
När han satt ensam i rummet såg han sig om i rammet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
