Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prosodiska och stilistiska klippor och svårigheter, stannar
hon ej och arbetar bort dem, utan hoppar öfver dem
som en fors i skummande språng. Deraf denna vilda
energi, detta friska patos, som man ofta anmärkt om
Lucidors dikter. Så väl hopandet af en mängd uttryck och
namn, hvilka alla beteckna samma sak (med påverkan af
Lohenstein), som upprepandet af interjektioner och andra
partiklar äro endast de yttre sidorna af detta skaplynne.
Hit höra äfven likgiltigheten för alla konstmessigare
versformer, trots den lifliga och hastiga rytm, som skalden vet
att ikläda sina framstörtande tankar, ovårdsamheten om
hvilka ord bäst passa för en högre stämning, hvad som
utvisar frånvaron af sorgfällig granskning och sjelfkritik,
slutligen den totala bristen på hvad latinaren kallade
verecundia. Betänksamhet och försigtighet eller en urskiljande
smak får man ej söka hos Lucidors verser. De drifva den
så kallade licentia poetica till sin yttersta konseqvens. Det
skummar en viss vild lefnadsglädje, men blott på ytan,
öfver hans dikter, ofta der den inre sinnesstämningen
fullkomligt saknas, karrikerad till trots och liknöjdhet eller
renad till sublim betraktelse öfver intigheten. Det är en
sprittande kraft, men som vänder sin flykt mot grafven och
förgängelsen, liksom denne Stjernhjelms ungdomlige
Herkules till sist göres uppmärksam på, att
»Döden är yttersta målet, hvari vi samkas och ändas».
Det faller af sig sjelft, att hvad vi här sagt är en
karakteristik i största allmänhet och ej tillämplig på hvarenda
produkt af hans diktarförmåga. Särskildt utmärka sig flera af
kärleksvisorna för sitt enkla, trohjertade och ömma innehåll.
Emellertid måste det medgifvas, att en sådan ande med
alla sina oregelbundenheter måste bilda ett helsosamt
afbrott i det eviga versarbete och diktionsstädning, som
utmärker Stjernhjelms närmaste lärjungar, och att Lucidor
genom sin friska, om än fribytarmessiga lefnadsflägt bildar
ett bestämdt utvecklingsskede inom den af mästaren skapade
fosterländska poesin.
Men de oundgängliga felen hafva tyvärr ej heller dröjt
att visa sig för den opartiske läsaren. De låta lätt reducera
sig till ett enda, vårdslöshet. Samma energi, som jägtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
