Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Min far vände om för att delta i det kriget»,
berättade Saxon.
»Det gjorde min också», sade Billy.
Deras ögon möttes med ett gladt uttryck.
Återigen en ny beröringspunkt!
»Nåja, nu ä’ de i alla fall döda allesammans, eller
hur?» kommenterade Bert i dyster ton. »Vad är
det egentligen för skillnad om man stupar i strid
eller dör på ett fattighus? Döden tar den ene såväl
som den andre. Jag skulle då inte fråga ett dyft
efter om min far också hade blivit hängd! Vad gör
det om tusen år? Det där skrytet om fädernas
bedrifter ä’ tröttsamt. För resten var det omöjligt
för min far att vara med om kriget, därför att
han föddes först två år efter dess slut. Men tvä
af mina farbröder stupade vid Gettysburg.
Tänker att vi allt fick bära vår andel av bördan.»
»Jo jo men!» instämde Mary.
Berts arm omslöt henne på nytt.
»Vi leva vi, eller hur?» sade han. »Och det är
det enda som man har att fästa sig vid. De döda
ä’ nu en gång döda, och det lär inte bli
annorlunda.»
Mary lade sin hand över hans mun och började
banna honom för att »han var så förskräcklig»,
varpå han kysste Insidan av hennes hand och
lutade sitt huvud närmare intill hennes.
Det muntra slamret med glas och porslin tilltog
i den mån som matsalen fylldes av gäster. Här
och där höjdes röster som uppstämde en sång.
Där ljödo gälla utrop och ett muntert kvitter
blandat med skratt av mansröster, sedan den vanliga
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
