Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som resonerade över detta. Det var blott en känsla;
hon såg det i ett slags clairvoyance. Men så drog
hon djupt efter andan, ty den ursinniga striden var
slut. Den hade blott räckt i några sekunder. Bert
hoppade och dansade vid randen av den slippriga
branten, hånande de övervunna som hade rullat
utför den. Men Billy kommenderade:
»Kom nu, flickor!... Sansa dig, Bert... Vi
måste laga att vi komma härifrån. Vi kan inte
kämpa, mot en hel här.»
Han satte sig i spetsen för reträtten med Saxons
arm under sin, och den hoppande och jubilerande
Bert bildade eftertruppen tillsammans med den
upp-bragta Mary, som fåfängt protesterade i hans
ouppmärksamma öron.
De sprungo ett stycke in mellan träden, men då
inga förföljare syntes till saktade de sina steg. Den
stridslystne Bert spetsade öronen vid några dova
ljud av slag och stönanden och gick åt sidan för att
rekognoscera.
»Å — kom och se vad jag har råkat på!» ropade
han.
De gingo till honom vid randen av det torra diket
och tittade ner. Där lågo två slagskämpar
sammanslingrade med varandra och ännu inbegripna i strid.
De gräto av trötthet och hjälplöshet och slagen
föllo lamt och utan verkan.
»Hej, du där — kasta sand i ögonen på honom!»
tillrådde Bert. »Blända honom med det, så är
segern din.»
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
