Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En slö och enfaldig gaminal gubbe är han —
klumpig som en oxe — det är sant. Men det är en
god-hjärtad gammal tok utan ett spår av ondt i sig.
Gravplatsen är redan inköpt och betald — den sista
inbetalningen gjordes delvis av det kommissionsarvode
jag fått av er. Men så komma
begravningskostnaderna. Allt måste gå hederligt till. Jag måste spara
åtskilligt ännu. Och Barry kan ligga där när som
helst.»
Saxon drog misstänksamt in luften i näsbon arna
och förstod att Mercedes hade druckit igen.
»Kom, min söta vän, och låt mig visa er
någonting!» Hon förde Saxon med sig till en stor
sjö-manskista, som stod inne i sovrummet, och lyfte
upp locket. En svag doft som av torra rosenblad
slog emot dem. »Här ser ni min svepning! I denna
dräkt skall jag vigas vid jorden.»
Saxons häpnad och förvåning växte för varje sak
som den gamla lyfte upp. Det hela utgjorde den
lättaste, luftigaste, fullständigaste och mest
förtjusande bruddräkt. Mercedes höll upp en solfjäder
av elfenben.
»Den här fick jag i Venezia, min söta vän...
Och ser ni den här kammen av äkta sköldpadd! Den
gjorde Bruce Anstey åt mig veckan innan han tömde
sin sista butelj och splittrade sin modiga och galna
hjärna med ett skott ur en Colts revolver 44... Och
den här spetsschalen — jojo, det är äkta
spetsvävnad ...»
»Och allt det där ska begravas med er en gång»,
sade Saxon tankfullt. »Ett sådant slöseri!»
Mercedes skrattade.
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
