Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inga trehundra, idet vet du. Allt vad jag har inne
är sex dollars, och du har inte ens så mycket.»
»Du tror kanske, att det här var allt vad jag ville
ha dig med nedåt stan för», svarade Billy gåtfullt.
»Men det är det inte.»
Han tystnade och fuktade läpparna.
»Nu vill jag att du ska höra på tills jag har talat
ut, innan du säger någonting... Färdig?»
Hon nickade.
»Och nu öppnar du inte din mun?»
Hon skakade hörsamt på huvudet.
- »Nå — så här står det till», började han tveksamt.
»Här har kommit en ung spoling från Frisco — unge
Sandow kallar de honom, eller också »Telegraph
Hills stolthet.» Han är en prima tungvikt och han
skulle boxas med Montana Red om lördag kväll —
men så råkade Montana Red bryta sin ena arm
under en liten träningsmatch i går. De har hållit
det tyst, för massor av biljetter ä’ sålda och det blir
väldigt med folk om lördag kväll. Och för att de
inte ska bli lurade på sitt nöje, så har styrelsen bedt
mig träda i Montanas ställe. För allesammans är
jag totalt obekant. Ingen känner mig — inte’ unge
Sandow heller. Han har kommit sig upp efter min
tid... Vänta nu en minut. Den som segrar
stoppar sina modiga trehundra dollars i fickan. Och
det ska jag säga dig — det blir en förbaskat lätt sak
för mig. Nästan som att ta dem från en död.
Sandow är så modig som nå’n — en riktig tusan
till djärv slagskämpe. Jag har följt honom i
tidningarna. Men han är inte vidare skicklig. Jag
är långsam, det är sant, mycket sant, men jag är
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
