Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gömt under fyra fots jord, där ingen kunde se det,
och bara väntat på att vi skulle finna vår måndal.
Då skakar det av sig ett stycke av sitt omhölje så
att vi kan se det, och ...»
»Är det verkligen den rätta leran ?» frågade Saxon
oroligt.
»Lita på det! Jag har handskats så mycket med
den, så att jag kan känna igen den i mörkret. Gno
sönder ett stycke mellan fingrarna — så här! Skulle
känna igen den på smaken också •— har sväljt
tillräckligt med damm från fororna för att kunna göra
det. Nu är det som vårt roliga begynner. Du vets
att vi hållit på att arbeta våra hjärnor fördärvade
sedan vi kom hit — men nu ha vi kommit in på
vår mammas gata.»
»Men du är inte ägare till det här ännu», invände
Saxon.
»Nå — du ska inte behöva bli hundra år innan
jag blir ägare till det. För nu ger jag mig av raka
vägen till Payne och gör upp affären — öppet köp,
förstår du, tills åtkomsthandling blir uppsatt och
jag har skaffat pengar. Vi få låna de fyrahundra
igen av Gow Yum, och så ska jag låna allt vad jag
kan få på mina hästar och vagnar, och på Hazel
och Hattie och allt som har något värde. Och så
ger jag Hilyard inteckning för återstoden. Och
se’n -— det går så lätt som att ta en sockerbit från
en barnunge — gör jag upp kontrakt med
tegelbruket efter tjugu cents pr yard, eller kanske mer.
De ska bli galna av förtjusning när de får se
smörjan. Behövs inga borrningar. Ligger blottat på
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
