Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Äröfring.
284
sa; plifwandes det altså fast, at den
som medelst sin äröfring winner rätt
öfwer en menniskas person, så at han
förmår döda henne om honom behagar,
warder intet rillika derigenom befogad,
at tilägna sig hennes egendom och den
besitta. Det är ju det oförnuftiga wåld
angriparen brukadt, som tillägger hans
motståndare makt at afhända honom
lifwet, och säsom ett skadeligit Creat ur efter
eget godtycke rymma honom ur wägen:
Men undfången skada kan allena gifwa
enom rätt till en annans egendom. För
hwilken ordsaks skull det mig ock är
efterlätit, at slå ihiäl en röfware, som
antastar mig uppå landswägen: Men
intet (hwilket synes wara af mycket
mindre angelägenhet) at taga ifrån
honom hans penningar och läta honom
fara; ty sädant wore åter ett röfweri
uppå min sida. Hans öswade wåld,
och Krigs-Tilståndet, hwarutinnan han
hade sig försatt, kom honom at
förwärka sitt lif, men gaf mig ingen rätt till
hans egendom. Den rätt derföre som
förwärfwas igenom Äröfring, angär
allenast deras lif, jom uti kriget
begrepne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
