Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Hon har lyckan att i denna nummer
kunna pryda sin första sida med den
store mannens bild.
Elias Lönnrot föddes den 9 April 1802
i en finsk trakt i Sammatti kapell under
Karis-Lojo socken. Ilaus fader var cu
fattig skräddare, som bodde i cn liten stuga
pil Paikkari torp vid stranden af Valkjärvi
sjö. Der växte Elias upp ined sex
syskon. Redan tidigt visade han hog för
läsning och vid sex års ålder hade lärt
sig katekesen på finska utantill. Fadren
beslöt, nu sätta honom i skola. Elias
skulle bli prest, det högsta målet för
fattigmans hain, som visade lust „att
läsa". Han sattes i skola i Ekenäs. Men
efter ett år, då fadrens små tillgångar
redan tagit slut, återvände han hem och
hjälpte till med handtverket. Så förflöto
några år, då Elias, som fortfarande mera
hade sin hog fästad vid boken än vid
saxon, slutHgeu vid 10 års ålder kom
till Åbo katedralskola. Han hade
emellertid glömt all den svenska, lian lärt
sig i Ekenäs, hvarför han nu höll på alt icke
blifva intagen. Med mycken ihärdighet
öfvervann han dock denna motgång.
Skolgången blef icke heller nu lång till
följd af brist på tillgångar. Den lille
Elias var visserligen ingen läckergom
och svalt hellre än han tog farväl af
boken, men detta bar sig dock icke i
längden. Hemkommen till Sammatti fick
ban likväl snart åter fortsätta ined sin
läsning.
En ung magister, kapellansadjunkten
•T. Lönnqvist, som hört talas om den
vetgirige gossen, begynte undervisa
honom och blef hans beskyddare. På
hösten 1819 kom Lönnrot till Borgå
gymnasium. Men fattigdomen förföljde
honom äfven hit och han såg sig nu
tvungen att söka sig plats på apotek.
Sålunda hamnade han i Tavastehus.
Under lediga stunder fortsatte han dock
sina studier och bland annat roade ban
sig med att plugga i sig Sjögrens
latinska lexikon. På detta sätt gjorde han
bekantskap med romarspråket, så att ban
en dag, då ortens läkare, doktor Sahelli
infann sig på apoteket och på skämt
tilltalade honom på latin, kunde afgifva
tydliga svar pä samma språk.
Denna omständighet utgjorde på sätt
och vis vändpunkten i Lönnrots lif.
Doktorn, som lade märke till
ynglingens rika anlag, tog honom från
apoteket och gaf honom medel att studera,
så att han redan år 1822 blef
inskrifven vid universitetet. Såsom informator
åt skolelever måste han emellertid för
sitt lifs bergning bortslösa många år,
under hvilken tid han ej hann mycket
egna sig åt egna studier. Emellertid
vaknade redan då hos honom intresset
för det finska folket och del finska
språket, och mot slutet af sin vistelse vid
universitetet företog lian sin första
vandring i och för uppsamling af runor.
År 1832 flyttade Lönnrot till Kajana
der han under 20 års tid verkade
såsom en skicklig läkare. Här i denna
nordliga bygd kom han i beröring med
ett folk, som längst och renast bevarat
fädrens sånger och minnen.
Visserligen hade redan förut då och då en
vils-nad, underfull och tjusande ton trängt
fram ur den finska skogens djup.
Mången diktens blomma hade väl äfven
tidigare blifvit plockad i den finska
ödemarken och spridt sin doft kring bygderna.
Men tonerna betraktades blott såsom
döende genljud af en för längesedan
tystnad, förgäten sång och blommorna
såsom minnen af flydda vårar. Elias
Lönnrot, ännu blott en yngling, gick
att söka det, man ansett såsom
förloradt. Han vandrade på aldrig för
beträdda stigar, långt, långt, öfver ensliga
moar.
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
