Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-•g- 7i
ligen utgjordes de af andliga taflor med
fromma inskriptioner. Efter 1444
lemnade Gutenberg Strassburg, der han
hittills varit bosatt, ueh återvände till Main/,
der han antagligen bodde i sin onkels,
Henne Gensllcischs hus.
År 185G anträffades vid rifuingen af
detta hus etl fragment af en press, som
antogs hafva tillhört Gutenberg. År 1450
ingick Gutenberg förbindelse med Johan
Faust eller Fust, en vältningen guldsmed,
hvarigenom Fust åtog sig att betäcka
om-kostuaderne för ett tryckeri, i hvilket den
latinska bibeln första gången trycktes.
Fust hade gjort stora förskott, hvilka
Gutenberg nu Bkulle återbetala, och då denne
icke kunde betala, kom saken inför
domstol ocli slutade så, alt Fust behöll
tryckeriet, hvilket han med Peter Schöffer
från Gernsheim fortsatte. Fråu detta
tryckeri utgick 1457 den sköna latinska
psaltaren. Gutenberg blef emellertid genom
understöd af en rådsherre i Mainz,
Konrad Hummer, islåndsall att anskaffa en
press, från hvilken utgingo atiatsbrefven
af 1454 — 1455, den 36-radiga bibeln, och
en kalender för 1460, förvarad uti
liof-hiblioteket i Darmstadt. Gutenbergs
tryckeri i Mainz egde bestånd till 14(55.
Vid denna tid blef Gutenberg adlad och
beklädde en hoftjenst hos erkebiskop Adolf
af Nassau, hvilken han följde till dennes
sedvanliga residens Ellville. En del af
tryckmaterinlef, öfvergick till lians
slag-tingar, Heinrich och Nikolaus
Hechler-m (intze. Gutenberg afled den 24 Februari
1468 och Insattes i Dominikanerkyrkan.
Ännu på lG00:talet fanns hans grafskrift
i behåll i nämda kyrka. Ar 1837
upprestes en bronsslaly efter Thorwaldsens
förslag pä Gutenbergsplatsen. I
Strassburg restes en af David modellerad
brons-staty på ett efter Gutenberg uppkalladt
torg, likasom äfven hans ärestod finnes
öl
rest i Frankfurt am Main å Rossmarkt.
Den omätliga välsignelse, som
Gutenbergs uppfinning beredt menskligheten,
ligger i allt för öppen dag för att här
behöfva påpekas. Ett bevis på den
beundran densamma väckte är, att till och
med af de för folkupplysningen
skuggrädde påfvarne flere förklarat
uppfinningen helig och af Gud ingifven. Utan
densamma hade näppeligen reformationens
stora verk kommit till stånd med dess
härliga frukter af upplysning och tankefrihet.
Derför skall Guteuberg räknas som en
af mensklighetens störste välgörare, så
länge en af hans skapelser ännu arbetar
i ljusets och bildningens tjenst.
SISKORNA OCH FURAN.
Saga.
^I^J|jiipt i skogen stod den åldriga
fu-d&æ? rftn- Här, i dess kronas hägn,
plägade tvenne siskor hvarje sommar
bygga sitt bo, här födde och uppfostrade
inodren sina ungar och lärde dem flyga,
här sjöngo de sina glada, oskyldiga
sånger från den arla morgon till den serla
aftonstunden och du må tro, att det
herskade frid och sällhet i deras lilla
undangömda vrå i den stora, vida skogen.
Men i år var allt så annorlunda mol
förr tyckte furan och med henne instämde
alla hermes bröder och systrar, som stodo
i grannskapet och hvilka städse fått del
af glädjen hos henne och hennes
skydds-lingar. Midsommaren var redan gången
och dess fröjder voro förklingade och
dock hade siskeparet ej ännu återvändt
från sin resa till södern.
Det var en stilla, fridfull juliqväll.
Solens sista strålar hade redan hviskal till
sjö och land: sof i ro! och slocknat i
vester våg. Allt var så tyst, tå stillt. Hela
naturen hvilade redan i sömnens armar,
vinden deruppe sjöng vaggsång och
skogsbänken spelade accompagnemang till
tonernas svall.
— Undrar just hvad siskorna tänka på
i år, då de låta så liinge vänta på sig,
brummade furan, inen försjönk snart åter
tillbaka i sina drömmerier.
Def var redan alldeles skumt, ty mid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
