Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Nattlogi för ungkarlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
DA.GDRIFVERIER OCH DRÖMMERIER.
i
hufvud, ovanligt litet och platt ofvanpå, med glest,
rödt hår och skägg, och den långa spetsiga näsa, som
hängde ned öfver munnen, gåfvo honom en frappant
likhet med en stork. Han var sysselsatt att mot
sitt förkläde af styft skinn sönderskära en ostbit i tär-
ningar, som tillika med det bröd han höll i handen
tycktes utgöra hans qvällsvard.
Mitt inträde hade för ett ögonblick afbrutit hans
sysselsättning, hvilken han nu återtog med fördubblad
ifver och ansträngning, ty osten tycktes vara mycket seg.
Jag hade med en blick uppfattat hela denna in-
teriör, under det jag varsamt satte mig på den an vista
platsen och stälde min hatt på golfvet, ty bordet var
öfverfullt af allehanda saker, potatisskal, sillben, ut-
spildt dricka eller något annat fluidum, och syntes mig
mindre lämpligt.
Gubben, som oupphörligt liksom bevakade alla
mina rörelser, ropade åt den lilla flickan, att rödja af
bordet, hvilket hon också helt ogeneradt verkstälde med
blotta händerna, och aftorkade det sedan med sin egen
klädningsärm.
Efter att ännu några minuter stillatigande ha
betraktat mig, drog han ut en liten låda ur bordet,
vid hvilket han satt, framtog derur en kritpipa, sopade
ihop någonting, som mera liknade sopor an tobak,
stoppade och tände pipan och drog ett par drag, hvar-
under hans ansigte klarnade något och efter en minut
antog till och med en leende min.
"Tet herrn hvad," började han i en nästan för-
trolig ton, i det han stödde båda armbågarna mot bordet
och illparigt betraktade mig, "att herrn hvarken ar
någon inspektor, som söker tjenst, eller någon husvill,
som söker nattqvarter."
"JSå, hvad ar jag då för en?" sade jag leende
och nöjd att ändtligen se häris motvilja minskas.
"Ja, fan vet; jag trodde först att herrn var en
förklädd poliskonstapel, men det ser jag då nu att
herrn icke ar. Antingen ar herrn väl eftersatt af
slottskanslibetjenteroa eller ar herrn rätt och slätt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
