Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Sjutton år och tjugotre år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV.
Sjutton år och tjugotre år.
Approche de plus près ceux, que ta main déchire,
Et le bon mot, qui t’a fait rire,
Te coutera souvent des pleurs.
"Ja, han är dålig och flyttades i går till lasarettet.
Jag följde honom dit. Han bad mig helsa dig och säga ..."
Föjer tystnade tvärt, vände sig om och skiftade
färg. Förundrad öfver afbrottet i hans svar på min
fråga efter en af vara gemensamma bekanta, som jag
hört vara sjuk, utstötte jag ett frågande: "Nåå?" men
såg på min väns tankspridda och frånvarande min, att
jag måste vänta till en annan gång på fortsättningen
af hans meddelande.
Vi stodo båda midt på golfvet i kammarrådet B:s
salong bland en mängd andra karlar. Det var supé
hos kammarrådet; klockan var tio; hela förmaket var
fullt af damer, då dörren bakom oss öppnades och
ännu ett fruntimmer, följdt af en lång, bleklagd herre,
inträdde. Det var detta fruntimmer som med sin åsyn
tycktes förbrylla Föjer.
Fritz Föjer och jag hade varit bekanta sedan
barndomen. Han var en treflig och glad kamrat,
omtyckt af alla såsom särdeles musikalisk, och af ett
behagligt utseende och sätt att vara. Emellertid hade
han synts mig mycket förändrad sedan någon tid.
Hans lynne hade blifvit retligt och besynnerligt, han
drog sig ifrån sina bekanta och tillbragte sin tid Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
