- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
117

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Var det hon?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Hur kan du tala så förb. hjärtlöst, hela hans
framtid blir ju förstörd, om ingen hjelper honom nu,
han har ju hvarken huld eller skydd."

"Du har rätt," afbröt jag allvarsamt, "men hvad
skall man göra; tror du att gubben antar vår borgen
ännu en gång; det förundrar mig verkligen att han
någonsin gjorde det."

"Låt oss försöka ändå. Om han nu blott kunde
få ett par hundra riksdaler, så reder han sig allt;
han har en annan plats på förslag vid ett bruk."

"Jag skall gå till honom ... hvar bor han?"

"I Yttersta tvärgränd på Söder, numro två."

"Det var fan till väg ... då får jag vänta tills
det blir svalt i qväll."

"Gör det, det var hederligt af dig, du kan åtminstone
trösta honom, medan vi söka att finna någon
utväg för honom."

Ernst skildes i detsamma från mig och jag fortsatte
ensam och tankfull min väg hem.

Om aftonen samma dag, just som jag satte mig
ned i båten för att fara öfver till Ragvaldsbro, kom
mig roddarmadamernas högljudda och snäsiga fråga:
"Nå ska’ herrn vara med eller ej?" att se mig om
efter den på hvilken vi väntade.

Det var en liten gubbe, snuskig och skäggig, med
den långa näsan alldeles hängande öfver den insjunkna
munnen, och dessa egna starkt utpräglade drag, som
alltid omisskänneligen förråda juden. Han var fattigt
och dåligt klädd i en bucklig, brun och ruggig hatt,
trasiga stöflor och en gammal svart trådsliten rock.
Jag hade svårt att förstå hvad han gjorde, ty han
stod alldeles krokig och nedlutad invid brokanten, men
slutligen upptäckte jag att han bemödade sig att upptaga
en liten kopparslant, som fallit ned och satt sig
fast i en springa på bron. Som en mycket liten kant
af slanten syntes, hade gubben svårt att få tag deri
för att rycka upp den. Ändtligen lyckades det, men
i detsamma hade båten stött ut från bron. I brådskan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free