Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Var det hon?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på bordet igen, för att vid det sparsamma dagsljuset
kunna läsa, öppnade och slätade ut brefvet, i det jag
förtrytsamt mumlade för mig sjelf: "någon obetydlig
lumpaffär, som jag får det oskattbara nöjet att upptäcka
i den här skrifvelsen."
Det var emellertid icke så. Brefvet var skrifvet
på tyska, tämligen illa både stafvadt och stiliseradt,
samt innehöll ungefär följande:
"Min far!
Ni har väl hundra gånger hört att jag behöfver
pengar, men ni har likväl icke behagat bry er derom,
och ni vet likväl att jag måste ha dem, det blir annars
ni sjelf som får ångra er snålhet och envishet. Det
råd ni gifvit mig, med afseende på giftermål och fördelen
deraf, får ni ursäkta, att jag alls icke kan följa.
Jag vill icke gifta mig, och allraminst om jag derigenom
skulle öfvergifva mitt nuvarande lefnadssätt,
det enda i verlden som duger och som passar mig;
det är dessutom omöjligt att förmå henne upptäcka
vår förbindelse för föräldrarne, och att jag, enligt edra
råd, skulle låta betala min tystlåtenhet vore afskyvärdt;
m[an] har väl heder i bröstet också, och för öfrigt
älskar jag flickan verkligt. Jag säger er derför, att det
är ni, som får skaffa pengar, och jag råder er att icke
på hvad sätt som helst röja henne. Om hennes vistelseort
blir bekant, så kom ihåg, att jag icke kan misstänka
någon annan än er, och i detta fall blir det jag, som
tänker behandla edra hemligheter på samma satt. Om
ni icke innan middagstiden i morgon kommer sjelf ut
till mig, eller skickar pengar, skall jag i morgon afton
hafva äran besöka er. Er alltför ödmjuke son
A."
Jag såg ännu en gång på adressen; den var till
"herr Josef Naphtali".
"Hm, det var ett rätt mystiskt bref det der,"
sade jag för mig sjelf, i det jag åter sammanvek
papperet och stoppade ned det i den gamla nattrocken.
"Herr Naphtali tycks hafva en son, som vet hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
