Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Var det hon?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvilken markatta!" utropade jag helt högt, "hon
har stängt in mig," och i förargelsen gjorde jag allt
det buller på dörren jag förmådde, på det att man
måtte höra mig, men det var som om hela huset varit
obebodt, ingen menniska hördes af.
Jag lyssnade, allt var tyst; jag gick ett par steg
på det sneda och gropiga golfvet, öfvervägande den
angenäma natt jag skulle komma att tillbringa i detta
eländiga rum, utan en stol att sitta på, ty i min första
vrede och häftighet tog jag för afgjordt, att huset
verkligen var obebodt, att mamsellen stängt sin bod
och gått sin väg samt helt och hållet glömt mig.
Mina blickar, som hundrade gånger mönstrat de
gamla möblerna, stannade slutligen vid skärmen och
de gamla rockarne der bakom.
Tänk om gumman ändock gömmer något intressant
här, efter hon tittade med sådan oro och uppmärksamhet
dit, innan hon gick, tänkte jag och beslöt att
undersöka herr Naphtalis garderob, medan jag väntade
på hans ankomst; men rummet var skumt och bakom
skärmen alldeles mörkt.
Jag knuffade den åt sidan så bullersamt som
möjligt och stälde mig förargad och tanklös att
beskåda dessa gamla paltor, hvilka syntes kunna skryta
med att vara dubbelt så gamla som jag. En gammal
nattrock, trasig och blank af smuts, hängde främst,
och ur den öppna fickan på sidan framstack ett papper.
Jag tog det utan att tänka derpå, det var ett öppnadt
och hopskrynkladt bref.
Just som jag kastade ögonen derpå, besinnade jag
att det var högst indiskret, att icke säga något mera,
att i andras rum läsa andras bref; men å andra sidan
tyckte jag mig liksom vara på fiendtligt område; man
hade nedrigt stängt in mig och jag kunde då rätt väl
ega rättighet att läsa ett gammalt bref, om det roade
mig; sa tänkte jag då i vredesmod, ehuru jag nu är
långt ifrån af samma mening.
Emellertid gjorde jag först ännu ett försök att
öppna dörrarne, men utan framgång, satte mig sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
