Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Var det hon?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillstår att jag nu inom mig önskade att icke bli
utsläppt, innan jag hunnit undersöka det mörka rummet.
Jag lyssnade ännu en gång vid de andra dörrarne,
ingen menniska hördes. Hvad hade kunnat hända
den gamla mamsellen, som icke kom tillbaka, då hon
likväl tycktes så ogerna lemna mig ensam?
Rätt förnöjd, ty detta liknade sig ju till ett
äfventyr, tände jag eld på en sticka och lyste innanför
den ominösa dörren.
Min nyfikenhet blef emellertid icke särdeles
belönad. Rummet, som syntes hafva varit ett gammalt
kök, ty en spis fanns i ena hörnet, var stort, utan
fönster och uppfyldt med stora högar af trasor, gamla
murkna ben och jernskräp.
Herr Naphtali, som troligen var lumphandlare,
nyttjade påtagligen detta rum till magasin. Midt emot
var likväl en dörr med glasruta på och en gammal
trasa hängde deröfver som gardin.
Jag trampade försigtigt ut den sista gnistan af
den utbrunna stickan, som nätt och jemt lyst så länge
att jag kunnat göra dessa iakttagelser, tände en ny,
och letande mig fram mellan högarne af lumpor och
ben, kom jag till denna dörr, lyfte undan trasan och
tittade ut.
I början kunde jag ingenting se, ty äfven der
var mörkt, men slutligen upptäckte jag en ljusning,
då mina ögon något vant sig vid mörkret, och tyckte
mig igenkänna samma förstuga, i hvilken jag kommit
upp. Det var emellertid omöjligt att komma ut, ty
dörren var stängd innanför med en stor jernbom och
hänglås, liksom om man förvarat de mest dyrbara
saker i stället för detta gemena skräp.
Den andra stickan var nu längesedan utbrunnen,
jag tände ännu en och vände om tillbaka, då jag
hastigt hejdade mig; ty just som jag klef öfver en
mindre lumphög – de flesta räckte ända upp till
taket – höll jag på att nedstörta i en öppen lucka
på golfvet, som jag icke sett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>