Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En dram i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DRAM I SKOGEN.
271
varma fågeln i min hand, afundats hans död. I det
ena ögonblicket sång och frihet, lefnadslust och fröjd,
i det nästa . .. slut, glömska, död . .. död utan ångest,
tvifvel, frågor, lidande aftyning, dessa menniskoslägtets
furier, som ingen filosofi, ingen själskraft mäktat besegra.
Solstrålarne, som föllo sparsamt ned genom de
täta grenarne, hade ännu icke hunnit torka daggen på
mossan derunder, och nattené svalka låg ännu qvar i
den täta skuggan. Med lätt hjerta och lätta steg
klättrade jag, snarare an gick, den obanäde väg, som
skogvaktaren visat mig, ömsom Öfver mossiga kuller-
stenar, sammanförda i en massa om hvarandra, ömsom
öfver trädstammar, som blåsten vräkt omkull för länge-
sedan, nu murknade och öfverdragna med den allt för-
härjande och döljande mossan; det var icke den smy-
gande uppmärksamme jägaren, det var snarare något
af skolpojke i mina rörelser, som styrdes af önskan att
snart upphinna B-s gästgifvaregård.
Just som jag klef öfver en rishög, steg vattnet
högt upp på min stöfvel, och då jag lyfte upp foten,
för att få fäste på en tufva bredvid, föll mig något
hvitt i ögonen, som låg i vattnet, till hälften doldt
under odonriset, som växte högt rundtomkring.
Jag lutade mig ned och upptog till min förvåning
ett bref. Det var brunt af vattnet och alldeles genom-
blött. Sigillet var brutet, poststämpeln äfvensom adres-
sen voro, ehuru något utplånade af vattnet, likväl
fullkomligt läsliga. Jag höll det i handen en minut,
obeslutsam om jag skulle medtaga det eller lata det
ligga. En hastig blick omkring mig, i afsigt att finna
ett säkert fotfäste, ty vatten och djup dy omgåfvo mig
Öfverallt, visade mig genast, att jag kommit till samma
kärr, som dagen förut mottagit vallgossens hemlighet i
förvar.
Hastigt stod alltsammans klart för mig. Jag tyckte
mig nu veta allt. Sammanställningen af de fragmenter
jag hört och sett var lätt att göra, men denna sam-
manställning förvirrade mig till den grad, att jag helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
