Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En dram i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DRAM I SKOGEN.
293
"Och lägga sig ofvanpå," ifylde jag skrattande åt
hans högtidliga och stammande tal.
"Ja, alldeles det... då måtte väl herrn kanna sin
pligt och ..."
"Ja bevars, om det skulle komma dertill.. . men det
vore väl fan till karl, som ni tre inte skulle kunna sköta."
"Ja ja, men ser herrn, när man har hustru och
barn sa... vill man inte få sig ett knifstyng eller sa,"
sade kommissarien, som var mycket fet och ovig, och
hvars mod tycktes sjunka, allt som vi nalkades trakten
af den fruktade Olles hemvist.
Just som vi stego ur - ty vi kunde icke längre
åka - för att gå fram till kojan, lugnade honom likväl
den medföljande bonddrängen med den anmärkningen,
att ingen sett till Olle sedan den qvällen han skjutsade
mig, och att han troligen vore borta.
"Kom han inte tillbaka med hästen?" frågade jag
Öfverraskad, ty åsynen af den vandrande gesällen föll
mig in.
"Nej vars; han kom inte hem sjelf, utan skicka
Sven Larssons pojke, som han rakade, hem med skjutsen
... han brukar gå bort åt andra trakter och vara borta
länge ibland."
Jag var nu fullt öfvertygad, att gesällen verkligen
varit Olle, som haft någon anledning att frukta en
upptäckt och begifvit sig af i god tid, troligen i anled-
ning af brefvet, som han sett mig påträffa i skogen.
Jag tillstår, att jag blef ganska belåten med denna vänd-
ning i saken, för Henriks, den stackars ynglingens skull,
som han narrat att’ deltaga i sitt skurkstreck.
Drängens förmodan var också riktig. Olle var icke
hemma. Dörren till hans koja var endast tillstängd, och
der inne var tomt. Likväl tycktes allt vara i samma
skick, som han alltid haft det. En omvänd tunna, som
tycktes tjena till bord, en af sågad stockända midt i
kojan, betäckt af spånor, der han helt nyss tycktes
hafva suttit på en rankig trästol bredvid och täljt trä-
skedar, hvilka ännu ofärdiga lågo derpå tillsammans
med en knif och en liten yxa, och en gammal kista,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
