Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN GUBBES MINNEN.
355
lyckliga varelser. Om eder kan man säga med skäl,
"att ingen skall kunna taga eder glädje ifrån eder",
ty sa länge ni lefven, skolen ni aldrig sakna hvad som
utgör edert intresse och edert nöje. Ni öken edra om-
sorger och edra pligter med edra uppväxande döttrars;
ni blifven enkor och fallen tårar i bredfållad karamar-
duksnäsduk, men verlden och "vännerna" återstå och
ni trösten er. Ännu i ålderdomen förbehåller verldens
fåfängliga "bråte" sitt behag för^ edra ögon, om ni också
masten se den genom glasögon; och ni kläden er och
sqvallren med mera ifver an någonsin."
"Hör då upp, för all del," sade jag skrattande,
"du öfverdrifver. Skulle alla qvinnor vara sådana, sa
skulle vi ju aldrig kunna hoppas att finna den ringaste
sympati hos våra blifvande hustrur."
"Vi skola troligen också aldrig finna den."
"Men undantag finnas väl. Du får val vara sa
pass rimlig att medgifva det åtminstone!"
"Utan tvifvel finnas de, ehuru jag icke har den
lyckan att kanna någon, men var öfvertygad, att mäng-
den liknar den beskrifning jag gjort, naturligtvis med
några gradationer for olika lefnadsvilkor: den ena gör
präktiga kalaser, den andra håller små kafferep, den
enas sqvaller rör köket och gathörnen, den andras
salongerna; men tro mig, samma ytlighet och småsinne,
samma brist pä lyftning och förstånd råda i alla fall
hos dem alla - dess bättre för dem."
"Hvilken menniskokännedom ni utvecklen, mina
unga herrar," sade en rost bakom oss, och när vi
vände oss om, stod den gamle inspektören och betrak-
tade oss med icke så^. liten ironi i sitt ansigte.
"Ni har pratat sa högt och gått sa långsamt att
jag godt kunnat följa både edra steg och ert samtal;
ni har valt ett ämne, som synes er särdeles intressant
vid edra ar, jag minns det mycket väl. Emellertid
finnes väl knappt ett föremål på denna jord, som
varit underkastadt sa olika bedömanden som de stackars
qvinnorna," tillade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
