Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
360
EN JAGARES HISTORIER.
i flygten och njuter deraf, utan att ens behöfva vänta
tills tårarne efter den sista smärtan ännu hafva torkat
En enda sällsam tilldragelse sedan denna tid står
ännu för mitt minne. Det var den första hösten jag
kom hit till herrgården, ett par månader sedan hennes
nåd hemkommit ifrån sin brunns-sejour; en temlig ruskig
och blåsig qväll, då min mor skickade mig ett ärende
till ett torp på andra sidan skogen. Det ligger tem-
ligen långt härifrån, det var redan skymning,- då jag
gick hemifrån, och i skogen var nästan alldeles mörkt.
Stugan, till hvilken jag ämnade mig, lag utmed en
grind vid stora landsvägen, men som jag kände vägen
fullkomligt väl, valde jag gångstigen genom skogen
såsom mycket kortare.
Emellertid då jag uträttat mitt ärende och kom
ut ur skogen, var det sa mörkt att jag nu fruktade
gå vilse, och som just i detsamma en stor resvagn
stannade vid grinden, öppnade jag den och fick det
hos en pojke vanliga infallet att hoppa upp bakpå för
att åka med till vägen, som tog. af till herrgården.
Ingen gaf akt på mig i mörkret, endast skjutsbonden
satt på kuskbocken, och vagnen rullade fram helt lång-
samt på den smutsiga vägen, och stannade slutligen
alldeles, sedan jag hört någon genom vagnsfönstret säga
några ord åt den som körde.
Helt förskräckt öfver att bli upptäckt och få ban-
nor, var jag villrådig om jag skulle hoppa ned och
springa min vag, men som ingen steg ur, kröp jag i
stället ihop bredvid hösäcken, som var bunden bakom
och förblef stilla.
Några minuter förgingo och månen, som hela tiden
varit skymd af tunga moln, tittade nu fram deremellan
för att nästa ögonblick åter betackas af de i hastig
fart jagade skyarne.
Jag såg likväl att något rörde sig vid milstolpen,
som står i skogsbrynet, och en qvinna, klädd som en
vanlig bondhustru, framkom och gick upp på lands-
vägen, Vagnsdörren Öppnades i detsamma och hon
steg in. Yagnen, på hvilken dörren slogs igen, förblef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
