Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
376
EN JAGARES HISTORIER.
*°w»
. . -V".....t» Bh|
!!>
jag tyckte att han hade samma uttryck i sitt ansigte
som jag förestälde mig en passionerad spelare, hvilken
riskerar en ofantlig summa på det kort som drages,
borde hafva.
Lauras blossande ansigte visade tydligt, huru gerna
hon skulle velat springa fram, för att mottaga det
ominösa vattenglaset, som nu var blott några alnar
ifrån henne.
Baronen hade försigtigt undvikit den våta fläcken
på golfvet, och ämnade just med ett par steg skynda
förbi doktorn, hvilken han derigenom närmat sig, då
hastigt någonting föll ned framför hans fötter, han
intrasslade sig deri och föll nästan framstupa, ännu
fasthållande en bit af det tredje sönderslagna glaset.
"Jag ser att jag måste vika för er, min allvetande
herr doktor; men det ar emellertid en besynnerlig till-
fällighet, att en näsduk faller för mina fötter just då
jag skall gå fram," sade baronen och kastade en vredgad
blick på doktorn, i det han upptog och lindade den ned-
fallna näsduken om sitt af glasbitarne sårade finger.
"Ni tappar er egen näsduk, jag finner det inte
alls besynnerligt," sade doktorn leende, och vändande
sig till hela sällskapet, hvars prat och anmärkningar
om saken sammanblandade sig till ett fullkomligt sorl,
tillade han:
"Ni finner det alla oväntadt, att jag kunde
säkert förutsäga baronens missöde, men ingenting ar
mera naturligt, ty just derför att jag profeterade derom,
att han blef ond och upprörd, var han icke fullt herre
öfver sina rörelser, och detta gälde naturligtvis i ännu
högre grad om de sista, an om det första försöket."
Man gaf doktorn skrattande rätt, och han fortfor:
"Till hvilken grad föreställningen, inbillningen verka,
har kanhända ingen ibland eder, mitt herrskap, gifvit
akt på, men jag kan försäkra er att det ar ofantligt."
"Åh, men vänta likväl något med ert påstående,
eller gör några inskränkningar deri för olika personer;
jag tror icke att jag t. ex. skulle delat baronens öde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
