- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
403

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN GUBBES MINNEN.

403

hvad jag uppläst, och han ganska tydligt svarat "/ja«",
och doktorn framburit papperet, reste hon sig likväl
icke upp, förr an doktorn upplyfte henne och förde
henne till soffan.
Han doppade derefter en penna och lemnade åt
patronen, men handen, hvaruti han satte den, syntes
stel och doktorn måste hjelpa honom att skrifva.
Då han sedan lade papperet på bordet, såg jag
likväl att det liknade patronens namnteckning, ehuru
den var mycket darrande.
Prosten och inspektören skrefvo derefter sina
namn, men jag anmärkte att doktorn drog till säng-
gardinen något mer, innan inspektören kom närmare,
sa att, efter hvad jag sedan hörde, han icke kunnat
urskilja om patronens ansigte var förändradt. Att
prosten icke anmärkt det, förundrade mig icke, ty han
var gammal och såg mycket illa, och det var mycket
skumt inne i rummet.
Straxt derefter tackade patronen oss med matt,
men tydlig röst, tog afsked af prosten och sade sig
vara mycket trött och önskade vara allena.
Vi gingo alla ut, endast doktorn blef qvar.
Hennes nåd komplimenterade prosten för hans
störda nattro, men jag hade aldrig sett den stolta frun
sa medtagen och blek som denna natt; hon tycktes
knappt kunna hålla sig uppe, vi hade alla icke väntat
att se sa mycken kärlek af henne till sin man.
Klockan slog tolf, då vagnen rullade bort med
prosten, och jag smög mig med ned i min kammare;
men ehuru trott jag var, hade jag svart att somna,
ty patronens slocknade ögon och förstälda drag stodo
ständigt for mig i inbillningen^ äfvensom jag icke kunde
återkomma ifrån min förvåning, att han > skulle låta
mig läsa dagen förut och förklara sig nöjd med ett
testamente, som genom ett senare var helt och hållet
ogiltigt.
Den förste jag mötte morgonen derpå berättade
mig att patronen var död. Då jag uppkom i stora
byggningen, bekräftades det af Anton och den gråtande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free