- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
472

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

EN JAGARES HISTOBIEB.

en förhoppning, som likväl icke realiserades förr an på
hans sotsäng.
Herr Adam hade i alla afseenden fått en dålig
uppfostran; ömsom bortskämd, ömsom hundsvotterad,
och behandlad som en dräng af sin råa och obildade
far, med en lika obildad och föga grannlaga mor, hade
hans af naturen medelmåttiga anlag utvecklat sig och
gjort honom till en högmodig egoist, hvilken utan sär-
deles förädling trädde i sin fars fotspår. Han hade
nu den präktigaste våning, med möjligaste minsta smak
anordnad, de syperbaste hästar och grannaste vagnar.
Han hade vistats utomlands utan annan reflexion der-
öfver, an att de engelska biffstekarne voro bättre an
dem han kunde få i Stockholm, att han ätit delikata
syltfötter i Paris, och att det fanns alltför mycken
ohyra på hoteller och värdshus i Italien.
Emellertid var hans rikedom respektabel och tant
Beate Marie, som likvisst gerna skulle sett att han
varit af en bättre familj, hade med moderlig omtanke
beslutit att hennes systerdotter skulle bli den rika fru
Lennitz.
Bet var derföre med en hemlig förnöjelse, som
hon märkte öfverstinnans sneda blickar, hvilken äfven
för någon af sina döttrar kommit till samma beslut,
och med afsigt saktade hon sina steg, på det att Aga-
tha måtte få tid att något sa när inse sin följeslagares
varde, innan man uppnådde brunnssalongen, der man
skulle skiljas åt.
Just som man stannade för att taga afsked af
hvarandra?* skyndade en ung karl fram emot kammar-
rådinnan och med verklig förtrytelse igenkände hon
Konrad Blir er, som i sin oskuld helt okunnig om tan-
tens planer, glad och lycklig, helsade på henne och
sin vackra kusin.
Ben sötsura minen och föga vänliga tonen i hen-
nes fråga: "Hvar i Guds namn kommer du ifrån?4’
undgick honom alldeles; och med ögonen fästade på
Agathas rodnande ansigte, svarade han glädtigt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free