Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMORS SKltlN. 473
"Jag ämnar mig till Stockholm och kom på mor-
gonen till Motala, men kunde icke förneka mig en
liten afväg för att råka tant och Agatha."
Herr Adam, på hvilken Agathas barnsliga skönhet
gjort endast ett helt svagt intryck, var redan trott att
spela kurtisör, och lemnade henne utan det minsta groll
till hennes kusin, och de båda unga vandrade hem
med tant Beate Marie, som förargad mumlade för sig
sjelf: "Den der dumma och sömniga menniskan, måste
man kasta en hustru i famnen på, om han någonsin
skall få någon, och som jag ser på Therese, att hon
ar villigare att låta kasta sig dit an Agatha, sa måste
jag hålla ögonen öppna, om min plan skall lyckas."
På landsvägen mellan Motala och Medevi vandrar
en man om tretio ar, snyggt klädd, i en rock med
blanka knappar och vaxduksmössa, tydande på något
slags livré. Han går med långsamma och släpande
steg, som röra upp dammet till ett moln omkring ho-
nom, och tyckes vara sa försjunken i tankar, att man
kan ega godt tillfälle att betrakta honom, om man
skulle vilja, utan att han märkte det. Hans ansigte
har denna ljuslätta hy, som ar ovanlig för menniskor
af hans lefnadsställning, men som förklaras af det röd-
bruna håret. Hans skägglösa läppar röras liksom han
talade för sig sjelf, under dei hans blå* ögon, obetyd-
ligt skuggade af de ljusa ögonhåren, ömsom äro sänkta
mot marken, ömsom kasta skygga blickar omkring sig.
Betjenter äro en privilegierad klass af menniskor,
deruti att de vanligen undgå all uppmärksamhet och
allt intresse; de betraktas som mekaniska verktyg för
vår uppassning, utan att man någonsin tänker på deras
utseende. Emellertid skulle denne ensamme vandrare,
hvilkens klädsel liknade en sådan persons, likväl, om
man observerat honom, betydligt skiljt sig ifrån det
vanliga utseendet af sjelf belåtenhet och maklighet, som
karakteriserar hans medbröder. Någonting oroligt i
hans ögon, en ofta återkommande nervös ryckning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
