Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
KN JAGABKS HISTORIK!*,
V
"Men sa fick ni också allt hvad jag egde; och
det var inte sa lite det."
"Ah nej, jag klagar inte på det, men också sa
hade ni den grå tröjan att vänta för lifstiden."
"Tyst, tala inte sa hö£t," sade Thorson och såg
sig rädd omkring.
"Ja ja, det ar nu glömdt, och ni har blifvit en
riktig herre, kan jag se, och ger nog Sellinskan en
liten dusör för gammal vänskaps skull, innan vi skiljas
åt. Jag skall säga er, att allt hvad ni gaf mig, det
var ingen välsignelse med, eftersom Sellin, det fyllnötet,
fick nys om’et och skulle ha sin del. Men berätta
mig nu hur det gått er och hvad ni har för er."
"Det skall jag säga er sedan; först vill jag veta
hvart barnet tagit vägen, om det lefver eller ar dödt?"
"Hvilket barn ?"
"Saras lilla flicka."
’Masa, ert barn. Ja, nog lefde hon i våras, när
jag gick hemifrån, men ett eländigt lif var det.*’
"Huru då, var hon sjuk^"
"Sjuk, ja det förstås; smuts och svält och stryk
och sådant der; hon kämpar med’et. Få se, hvilken
som rår, döden eller lif hanken ?"
Den rödhårige mannen förde handen till pannan,
på hvilken ådrorna syntes uppsvälda och blå, under
det han med osäker röst sade:
"Men hvar ar hon då? Brelinskan lofvade ju att
taga henne till sig."
"Ja visst, hon har henne också, men se de ha
många barn sjelfva, och nu har hon slagit sig på att
supa lika väl som mannen, och den der eländiga betal-
ningen från barnhuset, den räcker icke långt. Kors,
jag tror ni riktigt blir ängslig för flick-kräkets skull;
det kan ni väl veta, att fosterbarn inte kan må sa
väl; ju förr det ar slut med dem, ju bättre ar det."
Mannen svarade ingenting, han andades blott
tungt och gick sa fort, att madamen hade svårt att
följa honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>