Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMORS SKRIN. 487
honom, men jag hade då redan sett dem som voro
långt bättre. Sedan under hela qvällen lärde han
mig hur jag skulle bära mig åt; hvart jag skulle gå,
hur jag skulle tala och svara, och allting; och inom
några timmar hade jag sa riktigt inbillat mig, att jag
rådde om hästkrakarne och kommit på marknaden for
att tuska om dem, att det föreföll mig mycket lätt allt-
sammans. Och om det synts mig lätt att vara häst-
skojare om qvällen, sa blef det mig ett riktigt nöje
morgonen derpå. Yi gingo då ned i stallet igen, och
om jag förut tyckt att han förhexat mig sjelf, sa hade
jag ännu mera skäl att tro honom hafva förhexat
hästarne. Nog visste jag om många konster en kan
ha för att narra folk, men maken till karl att kunna
"vanda syn" tror jag man får leta efter. Gud vet
hvad han hade gjort med dem under natten; jag såg
att han gick dit, sedan vi skiljts åt, och att ljus lyste
genom stallfönstret, men om morgonen kände jag icke
igen kreaturen. Jag blef liksom ängslig och underlig
till mods i början, för jag trodde att förståndet svek
mig. Jag sade något om den der besynnerliga för-
vandlingen ; och då skrattade han bara sa der under-
ligt, som han gjort förut, och påstod att jag i qvälls-
skymningen icke kunnat se och värdera dem ratt."
"M, hur gick det då?"
"Det gick som han sagt. Jag sålde dem alla, sa
när som på fem. Och om, deras ålder och utseende,
när jag såg dem om qvällen, voro de verkliga, då hade
vi lurat oss till dubbelt emot hvad de voro värda.
Tre dagar derefter reste vi vår väg, men jag vet att
förtjensten på hästhandeln var strunt emot hvad vi
förtjente på annat sätt."
"På hvad sätt då?"
"Jo, vi spelte; ett spel, som jag icke sett förr.
Det fick gå i smyg förstås. Professorn skötte den
saken sjelf, och jag fick bara vara med, för att låtsas
vinna ibland, ty det var just ingen annan som vann
något sa det var vardt med, men sa tappade de i
stället sa mycket bättre."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
