- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
504

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

504

EN JAGABE8 HISTORISK.

Det ena af dessa skäl var den emotståndliga böjel-
sen att följa Agatha på hennes första utflygt i verlden.
Han älskade henne och kände en obestämd fruktan,
en obehaglig aning, då han såg henne lemna hemmet
under tant Beate Maries beskydd. Och dessa aningar
försvunno alldeles icke vid tantens tvära och kalla
sätt emot honom sjelf. Det var således helt naturligt,
nästan af instinkt, som han följde efter sitt "hjertas
utvalda".
Det andra skälet var kanske lika naturligt vid
hans ar och med hans lynne; det var en sällsam drag-
ningskraft till den resande främlingen han sett på
gästgifvargården i Frankes sällskap. Denna förvånande
likhet med den drömbild eller vålnad han sett i det
gamla huset syntes honom sa underbar, smekte sa hans
håg för det mystiska och tjuste till den grad hans
inbillning, att han förkastade alla förnuftiga förklarin-
gar deröfver. Han fann det sa lockande, att anse
honom vara densamme, som han sjelf sett, densamme,
hvarom den gamle Jakob talat, som man aldrig sett
lemna det hus, der man ännu trodde honom finnas
och stundom visa sig för den som hade mod att natte-
tid besöka honom, att han med en verklig förtjusning
hängaf sig åt denna idé.
Det ar hos vissa menniskor en sa smal, sa obe-
stämd gräns emellan förnuftet och fantasien, att de sällan
riktigt veta när de öfverskrida den, eller på hvilken
sida de befinna sig. Det skulle vara lika orimligt att
påstå att Konrad trodde på detta fantom i hans inbill-
ning, som det var omöjligt för honom att helt och
hållet förkasta detsamma.
Och då han fann sig bestulen på det gamla skri-
net, detta naturliga bevis på sannolikheten af hans
nattliga uppenbarelse, var det i full öfverensstäm-
melse dermed, som han misstänkte den italienska pro-
fessorn.
Det var således för att bevaka sina båda kleno-
der - bada kanske lika chimeriska - som han kom-
mit hit, men om någon sagt honom detta rent ut, skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free