Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
FARMOKS SKBIN. 543
framåt, sa att han får kärrmossen till venster, sa
kommer han snart ut på vägen. Gu’ qväll!"
"Adjö!" sade Konrad, som såg gumman aflägsna
sig mellan grenarne åt motsatt hall, och sedan han
ett ögonblick funderat på om han icke i stället att
återvända hem skulle gå tillbaka för att uppsöka
qvinnan, som hade hans skrin, beslöt han sig likväl
för det förra.
Dels föreföll det honom möjligt, att han kunnat
misstaga sig, - qvinnans sa trovärdigt utsagda för-
säkran att hafva fått det i Wadstena, tycktes åtmin-
stone bevisa att hon sjelf icke var tjufven, och som
han endast hunnit med en hastig blick uppfatta det
föremål, på hvilket han sa mycket tänkt, kunde han
ju låtit sin inbillning villa sig; i alla händelser hade
han nu en vägledning för att återfinna detsamma -
dels dref honom en ofrivillig ängslan att snart träffa
Agatha, for att försäkra sig om att hon kommit lyck-
ligt hem från sin ridtur.
De oförklarliga nödrop han hört hade upprört
honom, ty liksom alla älskande, alla hvilkas hela själ
ar intagen af ett enda föremål, hänförde han allt hvad
han hörde och såg och stälde alla omständigheter i
sammanhang med detta föremål.
Emellertid var det icke sa lätt att följa d«en an-
visning han fått, som han föreställt sig. Det var nu
temligen mörkt i skogen och alla föremål skymtade
orediga och bizarra i dunklet.
Han gick likväl, att börja med, åt det håll gumman
pekat; ifrån den stora rishögen, den mördades minnes-
vård, åt det håll der den förfallna stugan borde ligga;
men nu hade han redan gatt sa långt att den skulle
synas. Kanhända hade han afvikit ifrån den rätta
kosan, kanhända- låg den också hell nära honom.
Mörkret i skogen tilltår hastigt en septemberqväll;
han kunde icke se många steg ifrån sig och snafvade
ofta Öfver grenar och rötter, som han icke såg.
Förtretad öfver Jångsamheten af sitt framåtskri-
dande, stannade han för utt taga en öfversigt af platsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
