- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
592

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

592

EN JAGARES HISTORIE».

hunnit långt, ty antingen var den för klok att springa,
eller hindrade det stora knytet som den bar dess steg,
och Konrad upphann den utan svårighet.
Det var en liten flicka, att döma af det urblekta
gamla klädet, knutet kring hennes hufvud, och de
fantastiska trasor, som utgjorde hennes öfriga kostym.
Konrad såg henne vika af inåt Skärgårdsgatan och
ledd af ett sällsamt infall att se hvart hon tog vägen,
följde han efter. Af hennes oroliga vridningar på
hufvudet åt alla håll insåg han att hon troligen icke
var stadd i något lofligt ärende, och närmade sig der-
för icke mer, an att han bibehöll henne i sigte, för
att icke skrämma henne.
Hon hade nu vikit af flera gånger och sa för-
djupat sig i den labyrint af mörka, smala och smutsiga
gator, som i denna trakt korsa hvarandra, att Konrad
icke viste hvar han befann sig, då hon hastigt stannade
och nästan ögonblickligen försvann.
Konrad skyndade fram, troende att hon åter vikit
omkring något gathörn, men här fanns ingen tvärgata;
han stod vid en mur och då han såg sig omkring, såg
han Tyska kyrktornet resa sig öfver sit^ hufvud och
fann att han kommit till denna sällsamma rad af bu-
tiker, som förr inrymdes i sjelfva kyrkmuren och inne-
höllo denna fruktansvärda samling af hopkittade och
öfversmorda gamla stöflar, hopklistrade hattar, och
rockar af den mest obestämda form och färg, samman-
hållna endast af den smuts och det mögel, hvarmed
de voro öfverdragna.
Genom en ai dessa val tillbommade dörrar måtte
barnet hafva försvunnit. Konrad gick närmare det
ställe, der han sett henne stanna. Der stod utnxed
väggen ett rankigt, gammalt bord, som man icke ansett
vardt att flytta in, eller som kanske icke hade plats i
den trånga skrubben innanför, och den dörr, som fanns
der bredvid, tycktes vara stängd.
Helt tanklöst och mekaniskt satte Konrad sin
käpp i dörrspringan, och dörren gick upp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free