Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMORS SKRIN.
621
"Aldrig, aldrig! Sa fort du ar fri, blir jag din
hustru, och om du aldrig blir det, nåväl, då skall jag
vistas och lefva i ditt grannskap och ..."
Den inträdande vaktknekten afbröt de båda älskan-
des passionfulla och förtviflade afsked, och halft sanslös
fördes den unga flickan derifrån.
Konrad kastade sig på golfvet, gråtande som ett
barn; men Agathas återseende, hvilket framkallat dessa
tårar, som icke förr fuktat hans brinnande ögon, ver-
kade emellertid en svalka i hans blod, som åter lät
honom hoppas på en utgång ur den labyrint, hvari
han råkat.
Tiden, denna chimer utan verklighet, som egent-
ligen endast ar begreppet om några olika handlingar i
vårt lif, "står stilla", saga vi, då ingenting inträffar,
som visar oss dess fart, eller rättare som ger oss behof
af detta betydelselösa ord. För Konrad hade nu uppen-
barelsen af Agatha, hans drömmars tjusande föremål,
återgifvit honom begreppet om tid; det var en stjerna,
hvars strålar upplyste mörkret omkring honom och
återgåfvo honom spänstigheten i hans sinne och tankar.
Den ängslan, som bemäktigat sig honom, var bortblåst;
vissheten att Agatha älskade honom ännu och att hon
intet ögonblick kunnat tro honom delaktig i detta för-
hatliga brott, som likt ett förfärligt spöke hängt sig
fast vid honom och befläckat honom med blod och van-
heder, hade liksom återgifvit honom lifvet, och för
första gången var det sömn som tillslöt hans Ögonlock,
i stället för den tunga dvala, som hittills lagt sig lik
en mara öfver honom och beröfvat honom all annan
känsla an af tyngd och ångest.
Samma natt som Konrad sof i cellen i Linköping,
kringgycklad af alla de fantastiska figurer och säll-
samma omständigheter, som drömmen lånade ifrån de
sista månaderna af hans lif, tilldrog sig en scen på
Stockholms gator, hvarom drömmen icke gaf honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
