- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
626

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

626

EN JÄGARES HISTORIER.

droppar, mörkret var mera ogenomträngligt an någonsin
och vågorna under Norrbro hade längesedan bortfört
det döda barnet, hvars tynande och eländiga lif flämtat
upp och försvunnit såsom det bleka Irrskenet öfver
ett träsk.

f
Af alla de prydliga cellfängelser, hvilka hastigt
uppstått öfverallt i riket, liksom vackra symmetriska
svampar, och liksom dessa, för Ögat behagliga resul-
tater af osunda vätskor, tager sig det för Stockholms
stad icke sämst ut, då man ser det ifrån Mälaren eller
Rosenbad. Det ligger som en götisk borg helt roman-
tiskt, med Norrströms ständigt sorlande vågor vid sin
fot och den vackraste utsigt ifrån sina fönster i korri-
doren, som går rundt omkring hela byggnaden.
Innanför dess släta ljusgråa murar, troligen utan
den ringaste känsla för dess prydlighet och symmetri,
låg sedan tvenne dagar, hopkrupen i en af dess skumma
celler, den rödhårige mannen, som den dystre främlin-
gen på Norrbro utpekat för poliskonstaplarne.
Allt sedan han fördes dit, hade han legat på samma
satt, stum, orörlig och känslolös för hvarje tilltal och
hvarje behandling.
Den posterade vaktknekten utanför hans dörr hade
nyss tittat in genom det lilla- synhålet på dörren och
mumlat for sig sjelf, under det han vände och såg på
sin tuggbuss:
"Antingen ar han väl half död’ eller galen, intet
annat jag kan förstå; ty ögonen rulla sa hemskt i
skallen på’en."
Och troligen kom han sanningen temligen nära,
ty förtviflan, denna grymma furie, med smärtan till
mor och ilskan till far, satt brinnande i hans torra
blodsprängda ögon och syntes endast kunna vika för
den apathi och domning, som öfvergå till fanighet eller
vansinne.
I detta ögonblick hördes steg i korridoren, ett
bevis att någon främmande nalkades, ty fängelsets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free