Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Harolds skugga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och, under oupphörligt ropande af sin herres namn,
klättrade öfver stubbar och stenar fram åt det håll
hvarifrån skriket hörts.
Som löjtnant Thures ansigte ännu syntes utom
vagnen i det hans blickar följde den försvinnande
kusken, dröjde jag att aflägsna mig, för att icke väcka
hans förvåning och misstankar genom åsynen af min
genomblötta figur, framkrypande ur busken.
Jag hann emellertid icke komma ur fläcken, ty
just som jag ämnade resa mig upp, hördes tunga steg
på landsvägen bakom mig, och jag såg en person långsamt
och med ansträngning nalkas, bärande på armarna
någonting, hvars tyngd tycktes alldeles utmattat honom.
Det var först då han kommit alldeles intill
vägkanten der jag låg, som jag igenkände Harold, som nu
helt varsamt nedlade sin börda på vägen och stödde
sig sjelf ett ögonblick emot vagnen.
"Kommer du då ändtligen! Jag började tro att
du gått vilse i skogen. Men hvad fan för du med
dig? En säck, tror jag ... du är ju alldeles utmattad,"
sade löjtnanten förvånad och deltagande.
"Tyst," svarade Harold, som hemtat sig och såg
sig uppmärksamt omkring, "Hvar är Berglund? Jag
ser icke till honom."
"Han gick att söka dig."
"Så mycket bättre. Stig ur, Thure, och hjelp mig
att lyfta detta upp i vagnen."
"Upp i vagnen? Hvar tusan tänker du att det
skall få rum?"
"Jag tänker bedja dig taga plats bredvid Berglund."
"Hör på, Haroldr" började löjtnanten i patetisk
ton, "ehuru man sitter förbannadt illa på kuskbocken,
ty der är intet ryggstöd, så skulle jag likväl..."
"Kära Thure, spara alla anmärkningar, jag ber
dig derom, ty vi hafva icke tid att räsonnera. Jag
vill komma in i vagnen med min börda innan Berglund
kommer tillbaka; vill du hjelpa mig eller ej?"
Dessa ord uttalades i en ton, som icke tålde någon
tvekan. Löjtnanten suckade och klef makligt ur, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
