- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
52

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fiskmåsarnes berättelse.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Om det så är, så kunna de icke på samma gång
ha varit här."

"Nej, det tycks så," sade Holger likgiltigt.

"Jag vill berätta något för dig, som hände mig
samma qväll som du for bort och som tycks ega något
sammanhang med den olyckliga natten här."

"Hvad då?" sade, Holger uppmärksamt och gick
fram till systern.

"Jag hittade någonting på vägen vid hafsstranden,
som tycks mig hafva tillhört den person, som stulit
papperen ur onkels pulpet."

"Hvad! Hvad då? Visa mig det," sade Holger,
synbart intresserad och med liflig nyfikenhet.

Pella drog ut lådan i bordet, vid hvilket hon satt,
och framtog den lilla messingsdosan.

Holger vägde den i handen och beskådade den
med likgiltig min.

"Hvad anledning har du att förmoda denna hafva
tillhört någon tjuf eller mördare," sade han.

"Öppna den, der ligger inuti ett papper, som jag
med säkerhet igenkänner för att vara ett af dem, som
äro förlorade."

Holger öppnade asken och skiftade hastigt färg,
men hans ögon, på hvilka Pellas blick hvilade, stirrade
icke på papperet, som hon väntat, utan fäste sig vid
tvenne bokstäfver ritade i locket, hvilka den unga
flickan nu först varseblef.

"Jag ser att du finner den af vigt, är det icke
så?" sade Pella frågande.

"Jag är så litet hemmastadd i dylika saker;
kanhända att dessa initialer i locket äro egarens namn,
och i detta fall..." sade Holger, hvars ögonblickliga
rörelse var helt och hållet besegrad.

"Der står tvenne J, tycker jag?"

"Nej! Ett J. och S.," sade Holger bestämdt.

"Ser du icke, att det är tvenne lika bokstäfver,
med en punkt vid hvarje."

"Då äro båda S.," återtog han hastigt, slog igen
locket och vek upp den lilla papperslappen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free