Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fiskmåsarnes berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pella skall aldrig fatta den hand, på hvilken ringen
sitter, det kan du lita på; hon behöfver bara se den
ännu en gång, för att blifva säker om att hon sett
den sölad af sin onkels blod."
Jensen svarade ingenting, han lutade betänksamt
ned sitt stora hufvud och gömde mekaniskt handen
i fickan.
"Jag tycker mig höra fotsteg i sanden; fort, göm
dig bakom klippan och passa på när hon hunnit fram
till den ljusa stenen der," sade Holger hastigt och
skyndade sjelf in i remnan af berget bredvid sin kamrat.
Allt i denna verlden beror af vårt föreställningssätt;
den mulnaste himmel kan synas oss klar, om det
ligger solsken i vårt hjerta, och intet solsken i verlden
förmår att mildra mörkret i vår själ.
Pella skulle utan tvifvel för några dagar sedan
funnit sin ensliga promenad utmed hafsstranden hemsk
och obehaglig, hon skulle till och med aldrig hafva
företagit den en så mörk och hotande qväll; nu deremot
var det lugn och solljus i hennes inre, och det
mörka hafvet, som allt emellanåt suckade så doft bredvid
henne, syntes henne icke fruktansvärdt, och himlen
med sina tunga moln, som gjorde natten så mörk, ingaf
henne ingen annan känsla af bäfvan än den att öfverraskas
af en regnskur.
Småsjungande på en af de melodier hon nyss
spelat, som hon i sin barndom lärt tillsammans med
fosterbrodern, vandrade hon med lätta och spänstiga
steg fram den gångstig, der hon tusen gånger gått,
der hvarje sten, hvarje vassrör, hvarje snäckskal nästan
voro henne bekanta. Helt och hållet upptagen af
tanken på den hon älskade och på ljusa, glada
framtidsplaner, hvilka hon snart skulle få meddela honom,
egde hon ingen aning om den hemlighetsfulla olycka,
som lurade framför henne.
Det var derför som hon, intagen af sina egna
föreställningar, vid den hastiga och oförmodade anblicken
af en mörk figur, som kom emot henne, påskyndade
sina steg i stället att förskräckas, i den fulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
