Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med henne. Jag säger så apart för min del, ty inte
kan jag begripa hur hon kan förhexa hvarenda en
pojke i socken, om det icke vore som mor säger."
"Hvad säger hon då?" frågade Janne, som synbarligen
suttit försänkt i sina egna tankar och endast
uppfattat Olles sista ord.
"Jo du, jag skall sannfärdeligen blommera ut
alltsammans för dig, för jag tycker det är synd, att en
så kavatig och hurtig gosse, som du, skall gå så der
bedårad och inte ha någon lefvande ro för den der
bortbytingens skull."
"Mor har sagt mig hvart eviga ord," fortfor Olle,
sedan han omsorgsfullt putsat sin näsa, först med
rockskörtet och derefter med en liten blårutig näsduk, samt
flyttat sig ännu närmare sin tankspridde kamrat. "Det
var precis för aderton år sedan, ackurat i qväll ja,
för det var just en midsommarnatt. Mor var nyss
blifven enka och hade flyttat till sergeanten Ström,
men som jag då bara var en liten kulting på tre år
och hon inte fick ha mig med sig hos Strömmen, så
hade hon lemnat mig hos ett folk i Tjellhagen här
uppe på andra sidan bergen, åt Hult till; nå, nu var
det så, att på förmiddagen kom det bud ifrån Åby att
mor ändtligen skulle skaffa dem några tjog ägg, för
en fasligt förnäm resande skulle komma och ligga der
öfver natten.
"När mor kom till gästgifvargården med äggen,
så voro de resande allt komna och på gården stodo
fyra stora täckvagnar, och det var så många granna
betjentherrar som sprang ut och in, och en af dem
lagade maten sjelf och skrek och lefde och pratade en
sådan underlig tyska, så att man kunde bli yr i skallen,
och gästgifvarmor sade, att hon trodde de voro ryssar
allihop så när som på en, ty han talte något skapligt,
så att hon förstod honom. Det der var då ändtligen
en sak för sig, och jag nämner det bara efter som
det skedde på samma dag.
"På qvällen så reste de en stång i byn, alldeles
som nu, och mor ville vara med, men först så skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
