Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄKLEKSDRYCKEN.
"Således alltid denna strid," sade Gunild sakta
med halfqväfd röst och sjönk ned på gräset med hän-
derna för ansigtet.
Nils vandrade fram och tillbaka på den lilla-gräs-
planen, med sänkt hufvud och missnöjd min, allt emellanåt
kastande en hastig och forskande blick på sin vackra
älskarinna, mellan hvars små fina, hvita fingrar glind-
rande tårar droppade ned på den rutiga bomullshals-
duken, som var hopfäst öfver hennes barm.
Båda tego en lång stund, Nils af brist på ord,
och Gunild, som det tycktes af hennes hastiga ande-
drägt och vexliipen i hennes ansigte, genom öfver-
måttet af känslor och tankar.
Ändtligen sade hon sakta och liksom villrådig
om hvilken af alla de tankar, som rördes i hennes
hufvud, skulle få utbrott eller trängas till hjertat igen.
"Man påstår i byn, att en ung vacker fröken ar
dina föräldrars gäst sedan några dagar."
Hon tystnade åter obeslutsam, men som Nils teg
och fortfor att vandra fram och åter och knappt tycktes
hafva gifvit akt på hennes ord, fortfor hon: "Och man
säger till och med att hon ar utsedd till din brud."
Nils stannade, men teg ännu och stirrade endast
tankspridd framför sig, under det han lekte med de
dyrbara berlockerna i sin urkedja.
"Du ’svarar icke," återtog Gunild, som haft sina
stora mörka ögon stadigt fästa på sin älskares ansigte
och sett den hastiga färgskiftningen och det drag af
förlägenhet, soln for ett ögonblick spridt sig deröfver.
"Hvad vill du jag skall svara?" sade Nils slut-
ligen i föga om ton. "Om en hop bondlurkar behaga
prata en mängd dumheter, ar det mitt fel ? Dessutom,
om äfven någon sanning skulle finnas häri, hvad skulle
du med din stränga dygd, din vaksamma hederskänsla,
röras deraf. Ständigt tillbakavisad af dig, vänder jag
mig kanhända till en annan, hvars kärlek icke har sa
mycken beräkning och kallblodighet."
"Ah," sade Gunild och reste sig upp med häftig-
het, gick några steg fram och stannade framför Nils,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
