Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
SKYMNINGSPRAT.
B»
ff
När hon dröjt några minuter utanför, i skuggan
af taksluttningen, utan att den främmande kom ut,
närmade hon sig slutligen åter och tittade genom de
stora springorna på dörren.
Derinne satt Maja på ena sidan af det lilla sneda
och omålade bordet och talade ifrigt med en välklädd
äldre karl, som, sittande midt emot henne på andra
sidan med ansigtet belyst af det starka eldskenet från
Spiseln, var för Gunild alldeles obekant.
Den unga flickan kände alla i trakten, denna
person måste vara en främling, och hans klädsel och
hållning visade Gunilds skarpa öga att det utan tvifvel
var en stadsbo. .
Det föreföll henne obehagligt att gå in sa sent
på natten under den främmandes dervaro, och ovil-
korligt lyssnande, stannade hon obeslutsam utanför
dörren.
Båda två derinne talade likväl sa sakta att hon
ingenting kunde höra på en lång stund, och först då
den främmande mannen reste sig upp, sade han högre,
under det han tog sin käpp och hatt, som låg på
bordet, och räckte Maja handen till afsked:
"Det ar i dag helt annorlunda an det var för
aderton ar sedan; ser ni Margareta, det ar nu af lika
stor vigt att återfinna och visa henne, som det då var
att dölja hennes tillvaro."
Maja skakade på hufvudet och torkade sina röda
ögon med snibben af sitt förkläde, under det den främ-
mande vände sig emot dörren för att gå.
Gunild kastade sig mjuk och lätt som en katt
baklänges ned i ljungen, på sidan om kojan, for att
icke bli sedd, då dörren öppnades och mannen aflägs-
nade sig hastigt på vägen åt gästgifvaregården till.
Några ögonblick derefter var Gunild i stugan, der
Maja stod qvar vid bordet, sa fördjupad i tankar, som
det tycktes, att hon icke märkte den inträdande förrän
Gunild kastade sig ned på den låga träbänken, der
den främmande mannen nyss suttit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
